Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skolbibliotekarier arbetar läsfrämjande gentemot den anpassade grund- och gymnasieskolans elever, och vilken betydelse begreppet läsfrämjande får i skolbibliotekariernas arbete gentemot målgruppen. Det empiriska datamaterialet består av sex intervjuer med skolbibliotekarier från sex olika bibliotek och analyserades med tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten för analysen är Kulturrådets definition av läsfrämjande och Louise Limbergs tre synsätt på läsning: det pragmatiska, det traditionalistiska och det emancipatoriska. Genom den tematiska analysen landade vi i sju olika teman och underteman av det läsfrämjande arbetet gentemot målgruppen: läsfrämjande aktiviteter, interaktion och kommunikation, litteraturval, representation, biblioteksrummet, utanför biblioteksrummet och relationsskapande. Empirin visar att även om syftet med det läsfrämjande arbetet är samma för elever vid anpassad skola som för alla elever, skiljer sig arbete med läsfrämjande åt i praktiken. Både läsfrämjandebegreppet och de tre synsätten på läsning får en bredare och mer inkluderande innebörd i koppling till skolbibliotekariernas läsfrämjande arbete med elever på anpassad skola. Dessa innebörder sträcker sig bortom själva läsningen.