Studien undersöker hur svenska nyhetstidningar rapporterade om politiska fångar Ahmedreza Djalali och Johan Floderus i samband med Sveriges första fångutväxling med Iran år 2024. Den historiska händelsen väckte debatt kring mediernas gestaltning och bevakning av de två personerna, vars etniska bakgrunder skiljer sig åt. Tidigare forskning visar att nyhetsrapportering genom olika språkliga markörer och bilder kan framkalla empati, engagemang eller distans. Sådana journalistiska val formar ofta opinionen och kan leda till att vissa grupper framställs som mindre prioriterade, vilket riskerar att förstärka uppdelningen mellan samhällsgrupper och skapa en hierarki av lidande.

För att analysera hur journalister gestaltade och prioriterade personerna användes en kvantitativ innehållsanalys av 372 tryckta nyhetsartiklar. Resultaten visar att nationell och yrkesmässig identitet var de vanligaste gestaltningarna. Djalali blev mer erkänd som svensk medborgare när Floderus inkluderades i rapporteringen. Däremot blev det en tydlig nedprioritering av Djalalis synlighet i tidningarna när de började rapportera om Floderus. Studien fann skillnader i rapporteringen som tyder på en hierarkisk ordning mellan personerna samt en tendens till en hierarki av lidande. Däremot behövs mer kvalitativ forskning för att fördjupa förståelsen.

Sveriges största nyhetstidningar har rapporterat om båda de politiska fångarna men har till viss del bidragit till en problematisk representation av politiska fångar med olika ursprung. Det understryker behovet av att framtidens journalistik arbetar mer inkluderande för att synliggöra och representera politiska fångar, särskilt de med dubbla medborgarskap.

This study examines how Swedish newspapers reported on political prisoners Ahmedreza Djalali and Johan Floderus during Sweden’s first prisoner exchange with Iran in 2024. The historic event sparked debates about the media’s portrayal and coverage of the two individuals, whose ethnic backgrounds differ. Previous research shows that news reporting, through various linguistic markers and visuals, can evoke empathy, engagement, or distance. Such journalistic choices often shape public opinion and may lead to certain groups being perceived as less prioritized, which can lead to polarization and create a hierarchy of suffering.

To analyze how journalists framed and prioritized the individuals, a quantitative content analysis was conducted on 372 printed news articles. The results show that national and professional identity were the most frequently used frames. Djalali was more recognized as a Swedish citizen when Floderus was included in the reporting. However, his visibility in the newspapers decreased when coverage of Floderus began. The study identified differences in the reporting, suggesting a hierarchical order between the individuals and a tendency toward a hierarchy of suffering. Additional qualitative research is needed to deepen this understanding.

Sweden’s largest newspapers have covered both political prisoners but have, to some extent, contributed to problematic representation of political prisoners from different backgrounds. This underscores the need for future journalism to adopt a more inclusive approach to make political prisoners, particularly those with dual citizenship, more visible and represented.