Nationalprojektet Skansen grundades i slutet av 1800-talet av Dr. Artur Hazelius. Här skaps detsvenska under en nationalromantisk era genom att inhämta exempel på folkets kultur från riketsalla provinser. Denna kultur skulle visas, medvetandegöras och läras ut på huvudstadensfriluftsmuseum. Det aktuella forskningsprojektet fokuserar på den del av detta projekt som lyfterfram de tidiga nyckelharpospelarna som ett exempel på något unikt och genuint svenskt.Skansen har, som institution, blivit betydelsefull för kunskapsproduktion och förståelse avsvensk kultur på flera sätt. Därför är det intressant att undersöka hur, och på vilket sätt, musikkom att manifesteras och visas på Skansen. Ett sätt att undersöka detta är att fokusera på enenskild spelman – Johan Edlund från Roslagens församling i Harg i Uppland. Edlund, engageradsom spelman 1896–1899, porträtteras sin första vecka på Skansen av folkmusiksamlaren KarlPeter Leffler. Denna bok har sedan utgivningen varit en av de äldsta källor som senare studierutgår ifrån.Presentationen kommer att visa resultatet av en explorativ studie som har tagit avstamp iLefflers skrift om Nyckelharpospelet på Skansen och därtill kritiskt undersökt ursprunget tillskapandet det svenska och det folkliga genom källmaterial från Nordiska museet. Resultatet visarspelmännens arbetsuppgifter på Skansen under den aktuella perioden och hur dennaspelmansmusik kom att bli iscensatt i Skansens verksamhet som ett uttryck för svensk folkmusiksamt hur detta rapporterades ut via media till landets lokaltidningar.