Skateboardåkning är en aktivitet som kombinerar både fysiska, sociala och psykiska faktorer vilket gör den intressant att undersöka ur ett fysioterapeutiskt perspektiv gentemot psykisk ohälsa. 

Syftet med denna studie var att utforska hur skateboardåkning påverkar individens hälsa utifrån den biopsykosociala modellen samt hur de sensoriska intrycken kopplade till aktiviteten upplevs som fördelaktiga för psykiskt välbefinnande. 

Metoden i studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fyra deltagare, två kvinnor och två män, som delade sina personliga erfarenheter av aktiviteten relaterat till deras erfarenheter av psykisk ohälsa. 

Resultaten visar att skateboardåkning förbättrar deltagarnas balans, styrka och kondition samtidigt som den reducerar stress och stärker självkänslan. Alla deltagare beskrev hur gemenskapen i aktiviteten bidrog till ett större socialt stöd och skapade en känsla av tillhörighet. Samtliga informanter uttryckte också att de sensoriska intrycken från aktiviteten, som ljudet från hjulen och vibrationerna från brädan, bidrog till att lugna dem och hjälpa dem att fokusera bort från negativa tankar. 

Det identifierades även negativa assosciationer i aktiviteten, där skaderisken och prestationsångest var faktorer som kunde påverka det psykiska välbefinnandet negativt. Trots detta lyftes skateboardåkningens unika kombination av fysisk aktivitet, frihet och social samvaro fram som en stark källa till välbefinnande. Studien ger en fördjupad förståelse för skateboard som en hälsofrämjande aktivitet och öppnar för framtida forskning om dess roll inom fysioterapi.