Denna studie undersöker hur svenska makthavare framställer nationen, dess allierade och potentiella fiender i sina offentliga uttalanden, samt de bakomliggande teoretiska ramverk som förklarar dessa framställningar. Genom att analysera tal och uttalanden från svenska makthavare mellan 2023 och 2024 identifierar studien hur ideologiska verktyg som othering och dubbel-Janus används för att konstruera en känsla av exceptionalism. Resultaten visar att Sverige framställs som en moralisk och ansvarsfull aktör, djupt integrerad i den västerländska alliansen, medan dess motståndare, särskilt Ryssland, porträtteras som auktoritära, aggressiva och existentiellt hotande. Studien bygger på teorier inom kritisk geopolitik och nationalism, och belyser hur historiska tillbakablickar och framtidsvisioner används för att rättfärdiga geopolitiska beslut. Studien bidrar till en förståelse av samtidens geopolitiska dynamik i Sverige, särskilt i samband med Nato-anslutningen och ökade säkerhetspolitiska utmaningar.