Syftet med föreliggande studie är att undersöka om barnets bästa har tagits i beaktning vid motivering av införandet av ungdomsfängelser för ungdomar i åldrarna 15–17 år som begår allvarligare brottslighet i Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Studien har genomförts med stöd av en kvalitativ forskningsmetod och datainsamlingsmetoden består av ett dokument, Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Datamaterialet från dokumentet (SOU 2023:44) bearbetades genom en tematisk analys. De teoretiska utgångspunkterna som har använts för att tolka och förstå studiens resultat är barnperspektivet, rättssociologin och stämplingsteorin. Studiens resultat visar på att utredningen (SOU 2023:44) resonerar att ungdomsfängelser bör införas med grund i ökat krav på samhällsskydd, behov av tillräckligt ingripande åtgärder, minimera återfallsrisk och främja återanpassning i samhället. Resonemangen utgår från att ungdomsbrottsligheten har förändrats och att allvarligare brottslighet har ökat, varför denna målgrupp betraktas vara en samhällsfara. I dessa resonemang lyfts barnets bästa upp, det vill säga belyser utredarna barnets bästa på en generell nivå. Däremot bygger inte resonemangen på barnets bästa och det framgår inte hur barnets bästa ska efterlevas i praktiken och vid införandet av ungdomsfängelser

The aim of the present study is to examine whether the best interest of the child has been taken into account when justifying the commissioning of youth prisons for young offenders aged 15–17 who commit serious crimes in the document “Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44)”. This study has been carried out by using a qualitative research method and the data collection method consists of a document (SOU 2023:44). The material from the document was processed with a thematic analysis. The theoretical perspective that has been used to interpret and understand the study’s results are the child’s perspective, sociology of laws and labeling theory. The result of the study indicates that the investigation (SOU 2023:44) reasons that youth prisons should be introduced based on the increased demand for social protection, the need for sufficient interventions, minimize the risk of recidivism and promote reintegration into society. The reasoning is based on that youth crime has changed and that more serious crime has increased, which is why serious youth offenders are considered to be a danger to society. The child’s best interests are highlighted in the arguments, which means that the investigators illustrate the child's best interests on a general level. However, the reasonings are not based on the child's best interests and it’s not clear how the child’s best interest should be complied with in practice and in the implementation of youth prisons