Bakgrund: Studien undersöker hur användningen av den digitala betalningsfunktionen BNPL (Buy Now, Pay Later), som exempelvis Klarna och Qliro tillhandahåller, påverkar unga vuxna kvinnliga studenters köpbeteende inte minst avseende impulsköp och Compulsive Buying Behavior, i Sverige.Forskningsfrågor:● Hur påverkar betalningsmetoden BNPL unga vuxna kvinnliga studenters impulsköp i Sverige?● Vilken påverkan har materialism på unga vuxna kvinnliga studenters skuldsättning till följd av användandet av BNPL?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur materialism samt impulsköp påverkar och stimulerar skuldsättning hos svenska kvinnliga studenter i deras köpbeteende vid användandet av BNPL. Teoretiskt perspektiv: För att kunna besvara studiens två frågeställningar behövs teorier som kan ge en logisk förklaring till varför konsumenter beter sig på ett visst sätt, eller i denna studies fall vad som driver unga vuxna kvinnor till impulsköp när det kommer till BNPL. Därför har Köpprocessmodellen, Impuls teorin samt Compulsive Buying Behaviour (innehållande “Theory of materialistic values” samt “Self discrepancy theory”) använts som underlag för att undersöka studiens två frågeställningar samt syfte. Metod: Denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med totalt 14 respondenter vid olika universitet och högskolor i Sverige för att undersöka studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Kontentan visar att materialistiska värderingar och självuppfattning spelar en central roll i att driva konsumtion och skuldsättning, där BNPL underlättar omedelbar tillfredsställelse utan direkt ekonomisk påverkan. Resultatet går att koppla till tidigare studier som gjorts inom detta område. Slutsats: Trots en tendens till impulsköp har många respondenter utvecklat strategier för budgetering och sparande, vilket indikerar en viss ekonomisk medvetenhet. Studien bidrar teoretiskt genom att stärka teorier om självdiskrepans och materialismens koppling till konsumtion samt praktiskt genom att belysa behovet av utbildning och reglering för att minska finansiell sårbarhet bland unga vuxna kvinnliga studenter. För majoriteten av respondenterna väger tillfällig tillfredsställelse så tungt att det är en tillräcklig motivationsfaktor för dem att hamna i skuld. Faktorer som driver konsumenter till att använda betalningsfunktionen BNPL är främst lätttillgängligheten av den. Samtliga respondenter menar att marknadsföringen av konsumtionskrediter är något som uppmuntrar till att genomföra köp med BNPL. Betalningsfunktionen BNPL kan utgöra en risk att man blir beroende av den, men behöver inte alltid vara förknippad med ett tvångsmässigt beteende. Digitala betalningstjänster ökar risken för konsumenter att genomföra ett impulsköp, inte minst när BNPL finns som betalningsalternativ. Att vara student innebär oftast att man är ekonomiskt begränsad vilket gör användningen av BNPL behövlig för att förvärva saker man inte har råd med. Respondenterna menar att BNPL kan vara fördelaktigt när det kommer till att täcka deras existerade begär eftersom de inte behövde tänka på att betala just nu. Däremot menar många respondenter att BNPL kan vara negativt när det är så pass enkelt och avreglerat.