Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers upplevelser av bedömning i ämnet idrott och hälsa samt de diskurser som påverkar dessa upplevelser. Tidigare forskning visar på blandade upplevelser hos elever kring bedömning i idrott och hälsa. Dock har det huvudsakliga fokuset legat på lärarnas perspektiv på bedömning i idrott och hälsa, vilket lämnar ett kunskapsgap om elevernas egna erfarenheter och upplevelser. Studien bygger på Foucaults diskursanalys och baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studien identifierade tre centrala teman: otydlig bedömning, brist på formativ bedömning och uppfattningen av idrott och hälsa som ett aktivitetsämne snarare än ett kunskapsämne. Eleverna beskrev bedömningen som otydlig, då de saknade insikt i vad som bedömdes och vad som ansågs viktigt, vilket skapade frustration och förvirring. Dessutom upplevde eleverna bristande feedback och återkoppling, vilket försvårade deras förståelse av bedömningskriterier och krav för högre betyg. Det tredje temat var mer komplext, då eleverna beskrev idrott och hälsa som ett aktivitetsämne där bedömningen främst fokuserade på närvaro, fysisk ansträngning och deltagande, snarare än på kunskapsutveckling. Denna uppfattning bidrog till att ämnet framställdes som mindre intellektuellt krävande i jämförelse med andra skolämnen.