Simkunnighet är viktig för säkerheten i Sverige. Skolornas simundervisning möter flera utmaningar, som brist på resurser, tidsbrist och socioekonomiska skillnader. Trots att de flesta elever når kunskapskraven för simning, finns det en nedgång i resultaten och ojämlikheter mellan grupper. Syftet med studien är att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med simning i ämnet idrott och hälsa. Fokus är på lärares förutsättningar och arbetssätt vid undervisningen i simning. Frågeställningarna är 1. Vilka förutsättningar har lärare för att arbeta med simning i ämnet idrott och hälsa? 2. Hur arbetar lärare med simning i ämnet idrott och hälsa? 

I studien användes ett sociokulturellt perspektiv och ramfaktorteori som teoretiska utgångspunkter för att analysera simundervisningens förutsättningar och genomförande. Genom det sociokulturella perspektivet har vi fokuserat på hur interaktion, språk och redskap (som fysiska och mentala artefakter) påverkar elevernas lärande, samt hur stöd och scaffolding kan användas för att främja elevens utveckling. Ramfaktorteorin har hjälpt oss att förstå hur externa och interna faktorer, som skolans resurser och tillgång till simhall, påverkar lärarens arbete och undervisningens kvalitet. Studiens genomfördes via en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer för att samla in data från idrottslärare om deras erfarenheter av simundervisning i grundskolan. Intervjuerna bestod av sex idrottslärare som följer Skolverkets kursplaner inom idrott och hälsa, vilket gav en bred variation av perspektiv. 

Resultaten visade att simundervisningen har olika förutsättningar beroende på var skolan är lokaliserad. De olika förutsättningarna rör resurser, logistik och individuella elevers behov. Bristen på tillräckligt många utbildade vuxna i simhallen påverkar kvaliteten på undervisningen och möjligheterna att ge individuellt stöd i elevgruppens sammansättning. Transporttider till simhallar som ligger långt från skolan skapar passiv tid för eleverna och påverkar schemaläggningen negativt. Kommunikation mellan skolor, simhallar och externa aktörer är avgörande för att säkerställa elevernas måluppfyllelse. Kulturella och organisatoriska frågor, som omklädningsrum och användning av artefakter, kräver olika arbetssätt för att främja inkludering och respekt för elevernas behov. För att förbättra simundervisningen behöver skolor budgetera för fler aktiva och adekvat utbildade vuxna, samt arbeta för bättre förutsättningar inom logistik och samverkan mellan skola och externa aktörer. Det här skulle kunna bidra till en mer inkluderande och effektiv simundervisning som hjälper elever att nå sina mål. 

Slutsatserna av den här studien är att det krävs förbättringar i simundervisningen genom utbildning av assistenter/annan skolpersonal som hänger med till simhallen. En effektiv samordning mellan skola och externa aktörer sker för att minska transporttid. Fokus på att öka livräddning i autentiska miljöer är att föredra. En inkluderande policy för omklädningsrum bör säkerställa trygghet i och mellan simundervisning, och simkunniga elever bör få utmaningar. Artefakter så som klädsim och flytredskap rekommenderas för att stärka trygghet och lärande. 

Swimming proficiency is important for safety in Sweden. School swimming education faces several challenges, such as lack of resources, time constraints, and socio-economic disparities. Although most students meet the swimming proficiency requirements, there is a decline in results and inequalities between groups. The purpose of this study is to investigate teachers' experiences with teaching swimming within the subject of physical education. The focus is on teachers' conditions and approaches when teaching swimming. The research questions are: 1. What conditions do teachers have to teach swimming in physical education? 2. How do teachers approach teaching swimming in physical education? 

The study uses a sociocultural perspective and the framework of the "framework factors theory" as theoretical foundations to analyze the conditions and execution of swimming education. Through the sociocultural perspective, the study focuses on how interaction, language, and tools (such as physical and mental artifacts) affect students' learning, as well as how support and scaffolding can be used to promote students' development. The framework factors theory helps to understand how external and internal factors, such as school resources and access to swimming pools, influence the teacher's work and the quality of teaching. 

The study was conducted using a qualitative method with semi-structured interviews to collect data from physical education teachers about their experiences with swimming education in primary schools. The interviews consisted of six teachers who follow the Swedish National Agency for Education's curriculum for physical education, providing a broad variety of perspectives. 

The results showed that swimming education has different conditions depending on the location of the school. These conditions relate to resources, logistics, and individual student needs. The lack of sufficient trained adults in the swimming pool affects the quality of teaching and the ability to provide individualized support in the student group. Long transport times to swimming pools located far from schools create passive time for students and negatively impact scheduling. Communication between schools, swimming pools, and external actors is crucial for ensuring students meet their learning goals. Cultural and organizational issues, such as changing rooms and the use of artifacts, require different approaches to promote inclusion and respect for students' needs. To improve swimming education, schools need to allocate budgets for more active and properly trained adults and work for better logistics and collaboration between schools and external actors. This would contribute to more inclusive and effective swimming education that helps students achieve their goals. 

The conclusions of this study are that improvements in swimming education are needed, such as training assistants/other school staff to accompany students to the swimming pool. Effective coordination between schools and external actors is necessary to reduce transport time. There should be an increased focus on lifeguard training in authentic environments. An inclusive policy for changing rooms should ensure safety during and between swimming lessons, and students who are already proficient swimmers should be given challenges. Artifacts, such as swimming in clothes and floatation devices, are recommended to strengthen safety and learning.