Syftet med denna undersökning var att analysera och synliggöra på vilket sätt hälsobegreppets har förändrats samt vilken kunskapssyn som har präglat hälsobegreppet i ett urval av grundskolans kursplaner för Gymnastik/Idrott och hälsa mellan 1962-2022. Följande frågeställningar har varit ledande för undersökningen: 1) Vilken förändring av hälsobegreppet har skett i relation till dess betoning och framställning i de valda kursplanerna över tid? samt, 2) Vilken kunskapssyn förmedlar de utvalda kursplanerna gällande hälsobegreppet? Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats genom en begreppshistorisk analys av hälsobegreppet i kursplanerna för Gymnastik/Idrott och hälsa år -62, -94 och -22. Grunden till metoden hämtades ifrån Marjanens (2018) beskrivning av den begreppshistoriska metodiken utifrån vilken vi formande undersökningens metodologiska ramverk. Det teoretiska ramverket hämtades från Larssons (2016) definition av essentialism och konstruktionism, vilket är två perspektiv som kan tillskrivas kunskapsutveckling och utbildning. Detta ramverk möjliggjorde en djupare förståelse för vilken typ av kunskapsförmedling som förmedlas i kursplanerna samt vilka synsätt på hälsa som dominerar utifrån de olika formuleringarna. 

Resultatet visar att hälsobegreppet har fått en ökad förekomst genom åren vilket visas genom en ökad relativ frekvens. Vidare har det skett en begreppslig förskjutning av hälsobegreppets semantiska fält och nät. Detta innebär att de ord som skrivs i närheten till hälsobegreppet och andra ord för hälsa med tiden har bytts ut från ord som i stor utsträckning kodats som statiska uttryck för essentialism till att senare begrepp ger mer uttryck för en dynamisk och konstruktionistisk förståelse av hälsa. Trots detta fanns en genomgående växelverkan mellan olika perspektiv på hälsa i samtliga kursplaner. I relation till hälsobegreppet nämndes få motsatser till hälsa, de begrepp som kan nämnas är: risker, skador och sjukdomar vilket indikerar en något patogen förståelse av hälsobegreppet. Slutligen påvisade resultatet att hälsobegreppet och dess kunskapssyn genomgående har en tydlig förväntanshorisont, där hälsa motiveras av dess framtida effekter, något som har blivit allt tydligare med tiden. Som slutsats kan konstateras att resultaten i undersökningen går i linje med tidigare forskning på området hälsoundervisning. Vidare visar undersökningen att en förskjutning av hälsobegreppet snarare än en hel förändring av hälsobegreppet har blivit evident, då begreppet hälsa inte helt har bytt skepnad. Slutligen visar undersökningens resultat att en genomgående växelverkan mellan hälsoperspektiv är tydlig i samtliga kursplaner även om det essentialistiska perspektivet allt mer överges till förmån för det konstruktionistiska. 

The purpose of this study was to analyze and highlight how the concept of health has changed and what perspectives on knowledge that have shaped the concept of health in a selection of primary school curricula for Gymnastics/Physical Education and Health between 1962-2022. The study was guided by the following research questions: 1) How has the concept of health changed in relation to its emphasis and presentation in the selected curricula over time? and, 2) What perspectives on knowledge do the selected curricula convey in relation to the concept of health? The study employed a qualitative approach through a conceptual historical analysis of the concept of health as presented in the curricula for Gymnastics/Physical Education and Health from year -62, -94, and -22. The methodological foundation was based on Marjanen's (2018) description of conceptual historical methodology, which inspired the design of the study's methodological framework. The theoretical framework was drawn from Larsson's (2016) definition of essentialism and constructionism, two perspectives relevant to knowledge development and education. This framework enabled a deeper understanding of the types of knowledge perspectives conveyed in the curricula and the dominant perspectives on health as reflected in the formulations.

The results show that the concept of health has gained increased prominence over time, evidenced by a higher relative usage frequency. Furthermore, there has been a conceptual shift in the semantic field and network surrounding the concept of health. Over time, words associated with health have evolved from static expressions rooted in essentialism to terms that reflect a more dynamic and constructionist understanding of health. However, all curricula demonstrated an interplay between different perspectives on health. In relation to the concept of health, few contradictions were explicitly mentioned; notable exceptions include terms like risks, injuries, and diseases, suggesting a somewhat pathogenic view of health. Lastly, the results indicated that the concept of health consistently reflects a future-oriented expectation, with health being justified by its future effects - an emphasis that has grown stronger over time. The study concludes that its findings align with previous research in the field of health education. Furthermore, the study demonstrates that the evolution of the concept of health reflects a shift rather than a complete transformation, as the term health has not entirely changed in nature. Finally, the results reveal a consistent interplay between perspectives on health across the selected curricula, even though the essentialist perspective is gradually being replaced by a constructionist approach.