Kvinnliga idrottares representation i media är ett välutforskat område inom medie- och kommunikationsforskning. Med denna studie ämnar vi att bidra till forskningen med ett nytt perspektiv, där fokuset ligger på medieanvändarnas upplevelser och känslor. I kontrast mot den tidigare forskning som finns inom området, där fokuset har varit på medias bild av kvinnliga idrottare undersöker denna studie hur medieanvändare upplever gestaltningen av idrottare, samt söker en förståelse för att kunna avslöja potentiella konsekvenser av nyhetsmedias reproduktion av könsstereotyper. Studiens syfte besvaras utifrån empiriskt material från två kvalitativa, semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, varav en fokusgrupp bestående av endast kvinnor och en av endast män. Fokusgruppernas homogena status skapades för att jämföra respondenternas upplevelser och tolkningar och undersöka eventuella skillnader och likheter inom dessa. Empirin tolkas med hjälp av de fyra teorierna: Genuskontraktet, Nyhetsvärdering, Gestaltningsteorin, och Mediernas symboliska makt.

Resultatet talar för att det finns upplevda konsekvenser av nyhetsmedias könsstereotypiska gestaltning. Medieanvändarna upplever en tydlig koppling i hur nyhetsmedias gestaltning tar sig uttryck i andra delar av respondenternas liv, exempelvis hur unga flickor förväntas vara högpresterande redan i ung ålder. Det finns dessutom en tydlig skillnad i hur de olika fokusgrupperna uppfattar inramningen beroende på deras kön och därav erfarenheter. Resultatet visar att den främsta skillnaden är att den kvinnliga fokusgruppen hade en stor igenkänning till materialet, vilket genererade mycket känslor. Medan fokusgrupp 2, bestående av endast män, hade svårare att relatera till materialet och därmed upplevde de inte konsekvenserna som lika skadliga. Studien har även kommit fram till att respondenterna upplever att ansvaret för den könsstereotypiska gestaltningen är en komplex tolkning som innefattar ett ansvar för både medieanvändare och nyhetsmedia.