The thesis is written in the context of Creative Writing at Umeå University, Sweden and compares how the discourse regarding sexual violence is used by two survivors in their creative writing. The writers, Apryl Pooley and Thordis Elva, have written about their experiences. Elva wrote her book together with her perpetrator, Tom Stranger.

The purpose of the thesis is to see if the discourse has changed, and if so in what way, between Pooley´s book that was published before #MeToo, and Elva/Stranger´s book that was published soon after #MeToo. It also aims to study the author´s thoughts about publishing and the consequences that may have. The result shows significant differences in motive for writing the books, how the discourse was before/after #MeToo and how the disclosing was recieved. It also shows that, although much have changed, there are still large problems regarding the subject, especially for survivors.

Uppsatsen har skrivits inom ramen för kandidatkursen Kreativt Skrivande C vid Umeå Universitet, Sverige och jämför två memoarer som behandlar ämnet självupplevt sexuellt våld, Fortitude - a PTSD memoir av Apryl Pooley saamt På andra sidan förlåtelsen av Thordis Elva och Tom Stranger. Den första publicerades strax innan #MeToo och den sistnämnda strax efter. Författarnas uttryck av det sexuella våldet och sin resa fram till att publicera sina böcker har analyserats i kontexten före respektive efter #MeToo. Detta för att undersöka om diskursen kring ämnet har ändrats efter #MeToo och i så fall, på vilket sätt. Uppsatsen analyserar även författarnas reflektioner kring skrivandet, publicering samt omvärldens reaktioner. Uppsaten behandlar även kreativt skrivande som läkande metod och grundar sig på forskning inom området skrivterapi.

Analysen visar att det finns tydliga skillnader i litteraturen samt i diskursen före respektive efter #MeToo, men att den större delen av den problematik som rådde innan #MeToo kvarstår, framför allt för överlevare av sexuellt våld.