The study analyses how the concept of outdoor life has changed and been presented in Swedish curricula for the upper secondary school subject of Sports and Health from Lgy70 to Gy25. The main problem investigated is the lack of clarity around the definition of outdoor life in the guidance documents, which risks leading to varying interpretations and applications in teaching. This can affect how students experience and engage in outdoor activities and to what extent the potential of outdoor life as a pedagogical tool is realised. The aim of the study is to examine and describe how the concept of outdoor life has changed from curriculum 1970 to GY25 and how it has been presented.

To investigate this, a qualitative text analysis combined with a thematic analysis was used. The method made it possible to study both the linguistic and structural changes in the curricula's presentation of outdoor life. The texts were analysed to identify recurring themes and to relate them to societal trends that have increased focus on sustainability and health. This method enabled an understanding of how changes in curricula reflect societal ideals and educational priorities.

The results show that the role of outdoor activities in curricula has undergone significant development. In Lgy70, outdoor activities were primarily treated as an activity linked to physical health and recreation, with a focus on practical elements such as orienteering and outdoor techniques. In later curricula, especially Gy25 (Skolverket. 2025), outdoor activities have become a more integrated part of the subject of Sport and Health with links to sustainable development, environmental awareness and public health. Although the practical element is still present, the emphasis is now on the ability to reflect on activities, relate them to science and adapt them to different conditions.

The changes in curricula reflect a shift in society, where sustainability, health and scientifically based teaching have become central ideals. Outdoor activities now emerge as a pedagogical resource that not only strengthens students' relationship with nature but also their critical thinking and responsibility for the environment. At the same time, there is a need for clearer guidelines and definitions to ensure equal teaching in the subject.

Studien analyserar hur begreppet friluftsliv har förändrats och framställts i svenska läroplaner för gymnasiets ämne Idrott och hälsa från Lgy70 till Gy25. Huvudproblemet som undersöks är otydligheten kring definitionen av friluftsliv i styrdokumenten, vilket riskerar att leda till varierande tolkningar och tillämpningar i undervisningen. Detta kan påverka hur elever upplever och engagerar sig i friluftsaktiviteter och i vilken utsträckning friluftslivets potential som pedagogiskt verktyg realiseras. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur begreppet friluftsliv har förändrats från läroplan 1970 till GY25 och hur det har framställts.

För att undersöka detta användes en kvalitativ textanalys kombinerad med en tematisk analys. Metoden gjorde det möjligt att studera både de språkliga och strukturella förändringarna i läroplanernas framställning av friluftsliv. Texterna analyserades för att identifiera återkommande teman och sättas i relation till samhälleliga trender som ökat fokus på hållbarhet och hälsa. Denna metod möjliggjorde en förståelse för hur läroplanernas förändringar speglar samhällsideal och pedagogiska prioriteringar.

Resultaten visar att friluftslivets roll i läroplanerna har genomgått en betydande utveckling. I Lgy70 behandlades friluftsliv främst som en aktivitet kopplad till fysisk hälsa och rekreation, med fokus på praktiska moment som orientering och friluftsteknik. I senare läroplaner, särskilt Gy25 (Skolverket. 2025), har friluftsliv blivit en mer integrerad del av ämnet Idrott och hälsa med kopplingar till hållbar utveckling, miljömedvetenhet och folkhälsa. Även om det praktiska inslaget fortfarande är närvarande, betonas nu förmågan att reflektera över aktiviteter, relatera dem till vetenskap och anpassa dem till olika förhållanden.

Förändringarna i läroplanerna speglar ett skifte i samhället, där hållbarhet, hälsa och vetenskapligt underbyggd undervisning har blivit centrala ideal. Friluftsliv framträder nu som en pedagogisk resurs som inte bara stärker elevernas relation till naturen utan också deras kritiska tänkande och ansvarstagande för miljön. Samtidigt framkommer ett behov av tydligare riktlinjer och definitioner för att säkerställa en likvärdig undervisning i ämnet.