Bakgrund: Inom den rättspsykiatriska vården möter vårdpersonal patienter som lider av allvarliga psykiska störningar som även begått brott. Dessa patienter vårdas under tvång och vårdtiderna sträcker sig ofta över lång tid vilket skapar förutsättning för varaktiga vårdrelationer. Det förekommer emellanåt att patienter motsätter sig vård genom att vägra medverka vid behandling eller genom att utöva hot och våld. För att hantera sådana situationer behöver ibland förstärkningspersonal inkallas för att hjälpa till. Den rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö är för närvarande den enda kliniken i Sverige som har etablerat en insats- och förstärkningsgrupp som kallas in vid högrisksituationer (FP/HRS). Genom att undersöka FP/HRS-personalens upplevelser strävar vi efter att öka förståelsen för hur de hanterar och upplever dessa situationer vilket kan bidra till vårdutveckling.

Syfte: Syftet var att beskriva förstärkningspersonalens upplevelser av att ingripa vid en högrisksituation inom den rättspsykiatriska vården.Metod: Studien har en kvalitativ forskningsdesign och genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av elva deltagare från FP/HRS-gruppen. Datamaterialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys på en latent nivå.

Resultat: Ur analysen framkom nio underkategorier, dessa kategoriserades i tre huvudkategorier: Ett reflekterande och professionellt vårdande, Ett genomtänkt och förberett ingripande och Att arbeta under tvivel och ovisshet. Ett övergripande tema som kunde utläsas var Samspel i en gemensam process.  

Slutsats: Ingripande vid högrisksituationer medför risker för både patienter och vårdpersonal. Specialiserade insatsstyrkor som FP/HRS kan minska dessa risker genom pedagogiska metoder och träning som främjar frivillighet och stärker relationer. Deltagande i insatsstyrkan ökar även självförtroendet och yrkesstoltheten hos personalen. För ett effektivt arbete krävs tvärprofessionellt samarbete. Studien betonar behovet av vidare forskning inom området. Detta för att undersöka och öka kunskapen kring vilken betydelse FP/HRS-gruppen skulle kunna ha för vårdkvaliteten och patientsäkerheten i den rättspsykiatriska kontexten.