Denna uppsats undersöker hur elever i årskurs 4 resonerar kring sin läsmotivation, vad eleverna föreslår att lärare kan göra för att främja den samt huruvida den påverkas av deras medieanvändning. Studien använder sig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt 10 elever på två olika skolor. Resultatet visar att elevers läsmotivation påverkas av huruvida de får tid för läsning i skolan, en lugn läsmiljö, möjligheten att själva välja böcker samt att böckerna är intressanta och passar deras läsnivå. Eleverna säger att lärare kan främja läsmotivation genom att ta dessa faktorer i beaktande samt försöka tillhandahålla läsaktiviteter som läsning i par, temadagar och lästävlingar. Vidare berättar några elever att de upplever högläsning som svårt, samtidigt som att läsa för yngre elever kan vara positivt. Slutligen visar det sig att digitala medier delvis konkurrerar med läsning, då eleverna ofta läser som ett andrahandsval när skärmtiden är begränsad. Resultaten av studien kan relateras till självbestämmandeteorin, som framhäver betydelsen av autonomi, kompetens och tillhörighet för att stärka inre motivation. Slutsatserna indikerar att lärare spelar en avgörande roll i att främja elevers läsmotivation huvudsakligen genom att skapa en positiv läskultur och tillgodose elevers behov av autonomi, kompetens och tillhörighet.