Bakgrund: Hbtqi-personer har utsatts för marginalisering, vilket har ökat deras minoritetsstress, även inom perinatalvården som främst anpassats efter den traditionella kärnfamiljen. För icke-födande föräldrar i regnbågsfamiljer kan denna stress förstärkas av vårdpersonalens begränsade förståelse för deras behov. Ett intersektionellt perspektiv synliggör hur olika identiteter samverkar och skapar unika erfarenheter av marginalisering. Trots framsteg i lagstiftningen kvarstår behovet av ökad kunskap för att minska hinder och stressfaktorer som påverkar regnbågsfamiljers välmående. Syfte: Att belysa upplevelser av vårdbemötande under perinatalperioden för den icke-födande föräldern i en regnbågsfamilj. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Tretton individuella intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Mångfald och stöd inom föräldraskap, Känslan av delaktighet och erkännande i föräldraskap samt Personalens tillgänglighet och stöd till den icke-födande. Upplevelsen var överlag positiv, men informanterna reagerade negativt på exkluderande språk och klumpiga kommentarer. Delaktighet var avgörande för en positiv upplevelse. Slutsats: Informanterna upplevde generellt ett positivt bemötande men uttryckte känslor av utanförskap, delvis på grund av klumpiga kommentarer och brist på inkludering. Detta belyser behovet av ökad medvetenhet bland vårdpersonal om de utmaningar som icke-födande föräldrar i regnbågsfamiljer möter.

Background: LGBTQI individuals experience marginalization, leading to increased minority stress, even within perinatal care primarily designed for traditional nuclear families. For non-birthing parents in LGBTQ families, this stress can be exacerbated by healthcare professionals' limited understanding of their needs. An intersectional perspective highlights how identity dimensions intersect, creating unique experiences of marginalization. Despite legislative progress, further knowledge is needed to reduce barriers affecting rainbow families' well-being. Aim: To highlight the experiences of care encounters during the perinatal period for the non-birthing parent in a rainbow family. Method: A qualitative design with an inductive approach was applied. Thirteen individual interviews were conducted and analyzed using qualitative content analysis. Results: Three main categories emerged: Diversity and support within parenthood, Sense of inclusion and recognition in parenthood, and Availability and support from healthcare professionals for the non-birthing parent. The overall experience was positive, but participants reacted negatively to exclusionary language and awkward comments. Involvement was crucial for a positive experience. Conclusion: Participants reported a generally positive experience but highlighted feelings of exclusion, partly due to awkward comments and a lack of inclusion. These findings emphasize the need for increased awareness among healthcare professionals regarding the challenges faced by non-birthing parents in LGBTQ families.