Denna studie undersöker sambandet mellan ett öppet klassrumsklimat och gymnasieelevers upplevda respekt för varandras olikheter i Sverige. Med hjälp av data från Skolinspektionens skolenkäter mellan höstterminen 2015 och vårterminen 2021, tillsammans med data om elevsammansättning från Skolverket, utförs en regressionsanalys. De variabler som inkluderas i regressionsanalysen är den beroende variabeln respekt för varandras olikheter, de oberoende variablerna öppet klassrumsklimat, prat om jämställdhet i klassrummet, elevers inflytande över undervisningsinnehållet och studiero samt kontrollvariablerna antal elever, andel kvinnliga elever, andel elever med utländsk bakgrund och andel elever med högutbildade föräldrar på skolenhetsnivå. De teoretiska utgångspunkterna för studien är idén om lärande genom demokrati (Biesta, 2003) och kontaktteori (Pettigrew, 1998). Studien finner ett statistiskt signifikant samband mellan ett öppet klassrumsklimat och upplevd respekt för olikheter även vid kontroll för samtliga oberoende och kontrollvariabler. Detta samband tolkas som att det stärker Biestas (2003) teori om lärande genom demokrati samt kontaktteorin (Pettigrew, 1998). Utöver öppet klassrumsklimat har föräldrars utbildningsnivå ett statistiskt signifikant positivt samband med elevers upplevda respekt för varandra olikheter. Slutsatsen är att ett öppet klassrumsklimat tycks ha ett positivt samband till en ökad respekt för olikheter men något kausalt samband kan inte säkerställas.