Syftet med studien är att, genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur lärare inom svenska för invandrare (sfi) beskriver sin skrivundervisning där elever inte är funktionellt litterata. Med andra ordfokuserar studien på lärarnas beskrivningar av att undervisa elever som inte kan delta i alla de skriftspråkliga sammanhang som förväntas i det samhälle de lever i. Studien fokuserar även på lärarnas beskrivningar av progressionen mellan de olika kurserna samt på de utmaningar lärarna möter i arbetet med att undervisa dessa elever i skrivande. Studien är teoretiskt förankrad i modellen The Simple View of Writing och baseras på intervjuer med tio lärare som arbetar på sex olika sfi-skolor i Sverige. Resultaten visade att eleverna undervisas i samtliga förmågor som ingår i The Simple View of Writing i alla kurser, men i varierande omfattning. Lärarna som arbetar med elever som har ingen eller begränsad funktionell litteracitet beskriver hur varje delmoment i skrivundervisningen kräver betydande tid. Detta beror delvis på elevernas låga litteracitetsnivå på sitt förstaspråk och delvis på deltagarnas livssituation, som innefattar ansvar för familjen och de krav på ytterligare aktiviteter som ställs av andra myndigheter. Flera lärare framhåller att undervisning i digitala färdigheter försvåras av bristande tillgång till datorer på skolorna. Den långa tidsåtgången för att bli funktionellt litterat och svårigheter kopplade till digital kompetens utgör potentiella hinder för elevernas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och delta i det demokratiska samhället.