Enligt den svenska skollagen (2010:800) har alla individer rätt till kommunikation. Därtill finns det vetenskapligt stöd för att elever i anpassad grundskola behöver tillgång till alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, för att möjliggöra social interaktion och kommunikation med omvärlden. Trots detta indikerar tidigare studier att detta inte är en realitet för alla elever. Föreliggande studie syftar således till att bidra med kunskap om hur olika yrkesprofessioner i den anpassade grundskolan använder AKK för att synliggöra elevers kommunikationsmöjligheter. Empirin samlades in genom en kvantitativ webbenkät, med ett målstyrt urval där 100 informanter från den anpassade grundskolan, ur olika yrkesprofessioner bidrog med sina erfarenheter. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och yrkesprofessionernas syn på elevernas möjligheter till kommunikation undersöktes utifrån dess betydelse för lärande. Studien resultat visar att bildstöd, TAKK, kroppsspråk och gester är de främst tillämpade kommunikationsstödet bland samtliga yrkesprofessioner, och de aktiviteter där AKK främst används är planerad undervisning och i samband med samling. Resultatet visar att lägst andel AKK används av elevassistenterna, medan förskollärarna är den yrkesprofession där högst andel använder AKK. Övervägande del av informanterna anser att eleverna kan kommunicera med skolpersonal. Detta gäller dock inte alla elever. I studien analyseras och diskuteras detta utifrån tidigare forskning och de lagar som visar på elevers rätt till kommunikation. Slutligen framgår att ytterligare forskning behövs för att kartlägga och analysera bakomliggande orsaker till att AKK uteblir i undervisningssammanhang där behov av denna typ av stöd föreligger.