I 39 a kap. IL finns de så kallade CFC-reglerna. Reglerna har som syfte att förhindra eller försvåra transaktioner med lågbeskattade utländska juridiska personer som minskar den svenska skattebasen. Syftet uppnås genom att svenska delägare i utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster löpande beskattas för sin andel av det överskott som uppstår hos den utländska juridiska personen.

Numera finns också TSL i svensk skattelagstiftning. Lagen tillämpas på svenska företag som ingår i koncern som omsätter minst 750 miljoner euro. Syftet med lagen är att säkerställa en effektiv minimibeskattning av enheter som ingår i stor nationella eller multinationella koncerner.

Både CFC-reglerna och TSL ingår som en del i BEPS-projektet, det vill säga att komma till underfund med vinstöverflyttning och erodering av skattebasen. På så sätt kan man säga att båda dessa regelverk finns för att uppnå detta syfte, även om respektive regelverk detta på sitt unika sätt.

Enligt TSL ska skattekostnader som uppstår till följd av CFC-reglerna allokeras till det CFC-bolag för vars inkomst skatten tas ut. Bakgrunden till detta är att den svenska koncernenheten inte ska kunna tillgodoräkna sig skatt som inte är kopplad till enhetens inkomst.

Vid beräkningen av tilläggsskatt enligt en regel om nationell tilläggsskatt ska dock inte till ett CFC-bolag allokerad skatt beaktas. Detta beror dels på att staten som CFC-bolaget finns i ska ha den primära beskattningsrätten, dels att uträkningen då blir mycket enklare. Detta innebär att det finns en risk för ekonomisk dubbelbeskattning – skatten till följd av CFC-reglerna beaktas ju varken hos det svenska ägarbolaget eller det utländska CFC-bolaget i samband med tilläggsbeskattningen.

En dubbelbeskattningssituation uppstår däremot bara om båda regelverken tillämpas samtidigt. Detta är möjligt sett till att det rör sig om två separata regelverk med två unika tillämpningsområden. Däremot bör det finns ett utrymme för att beakta tilläggsskatt inom ramen för CFC-reglerna, vilket i princip skulle kunna undanröja dubbelbeskattningen.

Men det är inte uteslutet att det kan uppkomma situationer där dubbelbeskattning ändå sker, inte minst med tanke på att skatten enligt regelverken betalas vid olika tidpunkter. Uppstår det en situation där dubbelbeskattning är för handen har det däremot skapats utrymme i AvrL för att undanröja denna.