In an era of rapid digital transformation, we are increasingly subject to surveillance practices, despite acknowledgement of their anti-democratic effects. How is it that surveillance practices, once condemned as corrosive to democratic rights and freedoms, are now prevalent in democratic states? 

This thesis explores this question by asking how surveillance practices are governed in regulation, policy and practice. Drawing on governmentality studies and using Carol Bacchi’s WPR (What’s the Problem Represented to Be?) approach to policy analysis, the thesis identifies ‘problem representations’ in EU/EEA digitalisation and data protection regulation. The thesis finds that data protection and digitalisation policies are shaped by neoliberal rationalities, often prioritising economic growth over fundamental rights. Moreover, surveillance practices are normalised through risk-based regulation, which legitimises practices such as profiling and scoring when deemed to have met a threshold of ‘trustworthiness’. 

To highlight the contingency of our present model of digitalisation, the thesis traces representations of surveillance practices over time, highlighting a shift from outright rejection of surveillance practices as anti-democratic to a nuanced acceptance, re-branded in terms of economic progress, public interest and individual customisation. The thesis challenges the perceived neutrality and inevitability of surveillance technologies coupled to our current model of digitalisation, opening up possibilities for resistance and alternative models.

I en tid av snabb digital omställning utsätts vi i allt högre grad för olika former av övervakning, trots att vi är medvetna om dess antidemokratiska effekter. Hur kommer det sig att övervakning, som brukade anses som något skadligt för demokratiska fri- och rättigheter, nu har blivit någonting accepterat i demokratiska länder?

Denna avhandling utforskar den här frågan genom att undersöka hur övervakningsmetoder hanteras i demokratiska sammanhang. Med utgångspunkt i governmentalityforskning och Carol Bacchis WPR-approach för policyanalys, identifierar avhandlingen problemrepresentationer i EU/EES-digitalisering och dataskyddsreglering. En av avhandlingens huvudsakliga slutsatser är att digitaliserings- och dataskyddspolitiken är formad av nyliberala rationaliteter och prioriterar ekonomisk tillväxt framför grundläggande rättigheter. Dessutom normaliseras en övervakningspraxis genom riskbaserad reglering, och praktiker som profilering, meritering och poängsättning baserad på socialt beteende normaliseras och hanteras som tillförlitliga.

Analysen identifierar representationer av övervakning genom tiderna och spårar en förskjutning från att avvisa övervakningsmetoder som varandes antidemokratiska, till en nyansering och acceptans av övervakning utifrån argument om ekonomiska fördelar, allmänintresse och individuellt anpassade tjänster. Avhandlingen utmanar den upplevda neutraliteten och oundvikligheten hos dagens övervakningsteknologier och nuvarande modell för digitalisering, vilket öppnar upp för möjligheter till motstånd och alternativa lösningar och tillvägagångssätt.