Idag saknas kunskap om lämpliga krav på linjeföring för olika kategorier av cykelvägar, utifrån komfort (bland annat energiförbrukning), framkomlighet och trafiksäkerhet. I arbetet med att behandla cykeln som ett seriöst trafikslag och systematiskt arbeta för en ökad och säker cykling, så är detta en grundläggande kunskap som behöver inarbetas i Vägar och gators utformning (VGU). Exempel på riktlinjer som behöver inarbetas i VGU är krav och råd för radier, lutningar och längd på dessa. Värdena tas fram för olika typer av cykelvägar med olika hastighetsanspråk (lokala stråk, huvudstråk, pendlingsstråk och ”supercykelvägar”). Med stöd av denna nya kunskap kan det ställas tydligare krav vid ny- och ombyggnad av cykelvägar som i sin tur leder till att cykelinfrastrukturen får lämplig standard utifrån cykelvägens funktion och behov i transportsystemet. Detta är en grundläggande förutsättning för en ökad cykling i samhället. Inom projektet har en experimentell metod utvecklats för att uppskatta cyklisters förmåga att klara lutningar beroende på lutning, radie, olika underlag, effekt och syreupptagningsförmåga. Resultaten från experimentet visar en signifikant skillnad på beteende/förmåga beroende på olika geometriska kombinationer. Jämförs resultaten med de nu gällande från mitten av 80-talet har mycket hänt, den största skillnaden är kanske förekomsten av elcyklar. Dessa har en helt annan reshastighet än konventionella cyklar och gör tillgängligheten till cykelnätet för de med lägre kondition, exempelvis äldre, större. Resultatet av projektet är nya riktvärden för maxlutningar för de olika cykelnäten. Nya värden har tagits fram baserat på olika miljöer och cykel-flöden, exempelvis ”cykelled” i landsbygd med normala flöden, för utformning som gör det möjligt att anlägga en effektiv cykelinfrastruktur.