I denna forskningsöversikt undersöks vilka psykiska och/eller fysiska hinder som prematura barn kan ha, samt att hitta vilka svårigheter som prematura barn kan uppvisa i förskolan och grundskolans första år samt hur dessa svårigheter kan bemötas i förskolan. Intresset till att skriva om just prematura barn är att detta inte finns så mycket forskning kring just detta forskningsområde som jag vill belysa. Det står också i läroplanen för förskolan till exempel att förskolan ska erbjuda varje barn en omsorg som är trygg och som ska stimulera varje barn till utveckling och lärande. Detta ska därmed också gälla barn som är födda prematurt.  

Syftet  Forskningsöversiktens syfte är att med hjälp av forskningen dels belysa vilka fysiska och/eller psykiska hinder som barn som är födda prematura kan få. Ytterligare ett syfte med forskningsöversikten var också att undersöka vilka svårigheter dessa barn kan uppvisa i förskoleålder och grundskolans första år samt hur dessa svårigheter kan bemötas i förskolan   

Metod  Studien genomfördes som en forskningsöversikt med hjälp av SMART-metoden. Denna metod består av 6 stycken olika steg och metoden har utvecklats Claes Nilholm. Totalt ingår det 12 stycken peer-reviwed artiklar, ifrån 2 stycken olika sökmotorer PRIMO och ERIC. Artiklarna i forskningsöversikten ingår som en del av de olika stegen som SMART-metoden utgår ifrån.   

Resultatet Visar på att barn som är födda prematurt kan få fysiska och psykiska problem på neonatalavdelningen som exempelvis hjärnblödning, asfyxi, lunginflammation och ROP (prematur retinopati).  Från barndomen och resten av livet kan den prematura födelsen göra så att barnen får bestående men i form av exempelvis kognitiva svårigheter och motoriska svårigheter. Depression, lungproblem och synskada är också förekommande Det är också vanligt att olika NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) och inlärningssvårigheter är förekommande på grund av prematur födsel.   

Resultatet visar också på att förskolepersonal bör bland annat ha en förståelse för att denna population av barn som är födda prematurt behöver extra stöttning eftersom de kan ha inlärningssvårigheter. Inlärningssvårigheter kan vara inom språk och matematik. Vanligt hos prematura barn är också kognitiva och motoriska svårigheter. I sitt yrke som förskollärare behöver man ha kunskap om de olika NPF-diagnoserna, främst ADHD och autismspektrumsyndrom, men också att prematura barn har ökad risk för att bli deprimerade. Detta medför att den utbildning som man får som förskollärare är därför av yttersta vikt för att kunna lägga en god grund inför kommande yrkesval.