Lärosätesbiblioteken befinner sig i en förändring gällande sin roll som rum för lärande. De har gått från att vara en samling böcker till att inbegripa tjänster för lärande, samt vara ett stöd för exempelvis studenter och forskare. Utvecklingen drivs delvis av digitaliseringen, men det råder viss oenighet om hur lärosätesbibliotek utformas och hur de används. Studiens syfte är att undersöka lärosätesbibliotekens roll som rum för lärande. Som metod användes en kvalitativ fallstudie med en deduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre lärarstudenter på Södertörns högskola respektive fyra bibliotekarier och två enhetschefer på Södertörns högskolebibliotek. Utöver intervjuerna användes en mötesobservation där bibliotekarier och chefer på Södertörns högskolebibliotek deltog, gällande en planerad ombyggnad av bibliotekets entréplan. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i Elmborgs definition av det tredje rummet och Lefebvres konceptuella triad. Utifrån det tredje rummet har analysen hjälpt till att synliggöra de olika kulturer som finns i lärosätesbibliotek och de makthierarkier som existerar. Den konceptuella triaden har använts i analysen för att lyfta fram hur studenter använder lärosätesbiblioteket i relation till bibliotekariers och enhetschefers tänkta användning. Resultatet visar tre utmärkande teman: Lärosätesbibliotekets stöd för studier, Lärosätesbibliotekets atmosfär som en del av studenternas lärande och Studenternas användning av lärosätesbiblioteket. Studiens slutsats visar att den fysiska användningen av lärosätesbiblioteket är påtaglig och att det är ett ändamålsenligt rum för studier. En observerad utmaning är hur lärosätesbibliotek ska arbeta med det digitala biblioteket för att möta studenternas behov och önskemål. Studien visar dessutom att det finns en tydlig växelverkan mellan rummets utformning och användning, där ett ömsesidigt utbyte sker.

Academic libraries are undergoing a change in their role as spaces for learning. They have gone from being a collection of books to including services for learning, as well as support for example students and researchers. The development is partly driven by digitization, but there is some disagreement about how academic libraries are designed and how they are used. The purpose of the study is to investigate the role of academic libraries as spaces for learning. As a method, a qualitative case study with a deductive approach was used. Semi-structured interviews were conducted with three student teachers at Södertörn University and four librarians and two unit managers at Södertörn University Library. In addition to the interviews, a meeting observation with librarians and managers at Södertörn University Library was used, regarding a planned remodeling of the library's entrance floor. The study's theoretical framework is based on Elmborg's definition of the third space and Lefebvre's conceptual triad. Based on the third space, the analysis has helped to make visible the different cultures that exist in university libraries and the power hierarchies that exist. The conceptual triad has been used in the analysis to highlight how students use the university library in relation to librarians' and unit managers' intended use. The result shows three distinctive themes: The academic library´s study support for studies, The academic library´s atmosphere as a part of students learning and Students use of the academic library. The study's conclusion shows that the physical use of the academic library is tangible and that it is an appropriate room for studies. An observed challenge is how academic libraries should work with the digital library to meet students' needs and wishes. The study also shows that there is a clear interaction between the room's design and use, where a mutual exchange takes place.