Denna studie utforskar orsakerna till hatbrott, särskilt bland unga i Malmö, med hjälp av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Tre unga individer med personlig koppling till hatbrott deltar i diskussioner om motivation, syn på offer och strategier för att bekämpa hatbrott. Strainteorin används som en av teoretisk ram för att förklara hur missnöje kan leda till avvikandebeteende, inklusive hatbrott. Resultaten pekar på negativa beteendemönster, nationalistiska tendenser och intolerans mot religioner eller etniciteter med religiös koppling som bidragande faktorer till hatbrott. Betydelsen av denna studie framhävs genom den begränsade mängden forskning i svenskt sammanhang där förövare intervjuats.

This study explores the causes of hate crimes, especially among young people in Malmö,using a qualitative approach. Three young individuals with a personal connection to hatecrime participate in discussions about motivation, views of victims and strategies to combathate crime. Strain theory is used as a theoretical framework to explain how dissatisfaction can lead to deviant behavior, including hate crimes. The results point to negative behavior patterns, nationalist tendencies and intolerance towards religions or ethnicities with areligious connection as contributing factors to hate crimes. The importance of this study is highlighted by the limited amount of research in a Swedish context where perpetrators havebeen interviewed.