Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Mästare, idkare, arbetsgivare? Yrke, fack, klass och stånd i lärlingsfrågan i Sverige 1891-1913
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Economic History and International Relations.ORCID iD: 0000-0002-0579-9101
2020 (Swedish)Manuscript (preprint) (Other academic)
Abstract [sv]

Skulle eller skulle inte Sverige få en lärlingslag? Det var den huvudsakliga frågan i en debatt som kallades för lärlingsfrågan, runt sekelskiftet 1900. Liknande debatter fördes ungefär samtidigt i andra europeiska länder. Flera av dessa länder fick också lärlingslagar. I Sverige blev det dock inte någon lärlingslag. Tidigare forskning har visat att samhällsomvandlingen – framför allt arbetares och arbetsgivares organisering och industrisektorns tillväxt – påverkade lärlingsfrågans utveckling. Denna artikel tar sig an dessa aspekter i de svenska hantverksarbetsgivarnas debatt om lärlingsfrågan, år 1891–1913, i ett begreppshistoriskt bidrag till svensk yrkesutbildningshistoria. En riksdagsdebatt och två statliga lagförslag utgör jämförelsepunkter. Syftet är att fördjupa förståelsen av hur debatten om lärlingsfrågan färgades av samhällsomvandlingen genom att analysera hantverksarbetsgivarnas begreppsbruk inom partsrelationernas semantiska fält via språkbruket kring (1) yrke, fack, klass och stånd, (2) den anställande och den anställda parten i ett arbetsavtal eller lärlingsavtal, (3) vilka grupper som hantverksarbetsgivarna anser sig tillhöra och vilka de inte anser sig tillhöra. I analysen ingår även hantverksarbetsgivarnas erfarenhetsrum och förväntanshorisont eller annorlunda uttryckt deras beskrivningar av dåtid, nutid och framtid. Resultatet visar att hantverksarbetsgivarna såg lärlingslagen som en lösning på konflikten med arbetarna. Tanken var antingen att återetablera en kunskapsbaserad yrkesgemenskap och/eller att lärlingsutbildningens uppfostrande element skulle leda till minskad antagonism. I dessa lösningar var yrkesbegreppet centralt. Partsrelationerna skilde sig också åt mellan hantverk och industri, vilket återspeglas i användning av begreppen mästare, idkare och arbetsgivare. Den begreppshistoriska analysen av partsrelationernas semantiska fält samt hantverksarbetsgivarnas erfarenhetsrum och förväntanshorisont placerar in lärlingsfrågan i en bredare samhällsomvandling under en omvälvande och formativ period.

Place, publisher, year, edition, pages
2020.
Keywords [sv]
lärlingsutbildning, begreppshistoria, yrke, fack, klass, stånd, partsrelationer
National Category
Economic History
Research subject
Economic History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-179002OAI: oai:DiVA.org:su-179002DiVA, id: diva2:1392922
Available from: 2020-02-13 Created: 2020-02-13 Last updated: 2020-02-18Bibliographically approved
In thesis
1.
The record could not be found. The reason may be that the record is no longer available or you may have typed in a wrong id in the address field.

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search in DiVA

By author/editor
Hellstrand, Sandra
By organisation
Department of Economic History and International Relations
Economic History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf