Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Manliga och kvinnliga vårdnadshavares kommunikation med sitt barn: Undersökning av talspråksmiljön hos barn i åldrarna 12–30 månader med LENA™
Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Neuroscience, Blom Johansson: Speech-Language Pathology.
Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Neuroscience, Blom Johansson: Speech-Language Pathology.
Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Neuroscience, Blom Johansson: Speech-Language Pathology.
2020 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [en]

The language ability starts to develop before birth and the language and speech environment of toddlers has been found to be of significant importance for the further development of language acquisition. Earlier studies have shown that female caregivers talk more with toddlers compared with male caregivers. This study is a part of the ongoing research project “Words make a difference”, Karolinska Institutet. The purpose was to investigate caregiver gender differences amongst Swedish caregivers regarding the number of adult words in the environment around toddlers. Another purpose was to contribute in validating the Language ENvironment Analysis (LENA) in Swedish. The software LENA V3.1.0 analyzes the language environment and provides information about the number of adult words, child utterances and conversational turns. Estimated adult words can separate female adult words from male adult words. The authors also wanted to see if the LENA-result correlated with the child’s expressive vocabulary which was measured with the parent formulary CDI. Thirteen toddlers in the age of 12 - 30 months conducted an all-day recording with LENA. Random samples of the participants were chosen in order to validate the LENA-method. A total of 60 minutes of recordings was transcribed by the authors. The hypothesis that women talk more with toddlers was confirmed in this study, although the gender differences were less than in previous research. Male adult words showed a correlation with conversational turns. The result showed no significant correlation between expressive vocabulary and conversational turns. The human transcriptions were expected to conform with the LENA software especially regarding the number of adult words. The result showed that the conformity was high regarding the child utterances but somewhat lower regarding the adult words. In summary the study confirms the earlier research that female caregivers talk more to their toddlers compared with male caregivers, but the difference was not as large as shown in earlier research. Additional research about gender differences regarding adult talk and child directed speech is necessary to confirm this result. The result of the validation of LENA showed high conformity in a good audio environment. The LENA-method can be used as a useful tool to measure the listening and language environment in Sweden both in clinical and research contexts.

Bakgrund och syfte: Barns språkförmåga börjar utvecklas redan innan födseln och tal- och språkmiljön som omger barnet har visat sig vara viktig för hur hens språk kommer utvecklas. Från tidigare studier har det framkommit att kvinnor talar mer med små barn gällande antal ord jämfört med manliga vårdnadshavare. Denna studie var en del av det pågående projektet “Ord gör skillnad”, Karolinska Institutet. Syftet var att undersöka skillnaderna mellan manliga och kvinnliga vårdnadshavare gällande antal ord i närheten av yngre barn. Hypotesen byggd på tidigare studier var att kvinnor skulle tala betydligt mer med sina barn än vad män skulle göra. Ett annat syfte vara att undersöka om LENA-resultatet korrelerade med barnets expressiva ordförråd. Hypotesen var att barn som hade ett större expressivt ordförråd hade fler turtagningsmöjligheter i verbal kommunikation med sina vårdnadshavare. Studien var också ett steg i processen att validera LENA-metoden (Language ENvironment Analysis) på svenska, med fokus på vuxenord och barnyttranden. Metod: 13 deltagande familjer med barn i åldrarna 12-30 månader genomförde en heldagsinspelning med LENA-metoden. Mjukvaran LENA V3.1.0 analyserar barns tal- och språkmiljö och kan ge information om antal vuxenord, barnyttranden och turtagningar. Estimerat antal talade vuxenord kan även separeras i ord från kvinnlig respektive manlig röst. Barnets expressiva ordförråd mättes med föräldraformuläret SE-CDI. För att validera LENA-metoden valdes stickprov ut från inspelningarna. Totalt 60 minuters inspelning från fyra deltagare (15 minuter per deltagare) transkriberades av testledarna för att sedan jämföras med LENA-beräkningen. Resultat: Kvinnliga vårdnadshavare använde fler antal ord än manliga vårdnadshavare. Dock var könsskillnaderna mindre än vad som tidigare påvisats. Det fanns ett samband mellan större andel ord från män och fler turtagningar. Resultatet visade dock ingen statistiskt signifikant korrelation mellan expressivt ordförråd och antal turtagningar. Gällande validering förväntades bedömarnas transkriptioner stämma överens med LENA-resultatet, särskilt beträffande estimerat antal vuxenord. Interbedömarreliabiliteten mellan de tre  bedömarna bedömdes hög. Överensstämmelsen mellan testledarna och LENA:s estimeringar blev hög gällande barnyttranden och något lägre för vuxenord. Sammanfattningsvis stärker studiens resultat tidigare forskning att kvinnor talar mer i närheten av små barn jämfört med män, även om könsskillnaderna inte blev lika stora i aktuell studie. Mer forskning beträffande könsskillnader och barnriktat tal behövs för att belägga om resultatet har en extern validitet. Gällande validering hade LENA en hög överensstämmelse med mänskliga transkriptioner vid de inspelningar där ljudmiljön var god, vilket innebär att LENA kan vara ett bra verktyg för att kartlägga svenska barns tal- och språkmiljö både kliniskt och i forskningssammanhang.

Place, publisher, year, edition, pages
2020. , p. 70
Series
Magisterarbete i logopedi ; 180
Keywords [sv]
Language ENvironment Analysis (LENA), språkutveckling, turtagningar, validering, taligenkänning, könsskillnader, genus
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-403476OAI: oai:DiVA.org:uu-403476DiVA, id: diva2:1389210
Subject / course
Speech and Language Pathology
Educational program
Degree of Master of Science in Speech and Language Pathology
Supervisors
Examiners
Projects
Ord gör skillnad, Karolinska InstitutetAvailable from: 2020-01-29 Created: 2020-01-29 Last updated: 2020-01-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(5338 kB)25 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 5338 kBChecksum SHA-512
728c0d2e2f23fff035a23788097dba1c7310156e6627f83792b79577db525fc89ac4daa7c14d0df9f271741ff891a36f95ef9bac83ea002a92387313ff9ff31c
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Blom Johansson: Speech-Language Pathology
Medical and Health Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 25 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 80 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf