Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Svenska studenter i Erasmus+: Livsbanor och sociala strukturer
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education. Forum för studier av den högre utbildningens internationalisering (SIHE). (Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC))ORCID iD: 0000-0002-7270-8636
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education. Forum för studier av den högre utbildningens internationalisering (SIHE). (Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC))ORCID iD: 0000-0003-3683-3146
2019 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
Swedish Students in Erasmus+ : Life Trajectories and Social Structures (English)
Abstract [sv]

Att som student studera utomlands är i regel resurskrävande, och karaktäriseras i forskningen som vanligare bland mer bemedlade sociala grupper. I Sverige har dock högskolestudenter som vill studera utomlands mycket fördelaktiga villkor. Det svenska generella studiemedelssystemet kan utan större svårigheter tas med vid studier utomlands. Genom utbytesprogram som Erasmus ges också goda möjligheter för utlandsstudier inom ramen för högskolestudier vid svenska högskolor. Spelar studenternas sociala bakgrund trots det roll för vilka som deltar i Erasmus, och hur de använder och upplever programmet?

I denna rapport har André Bryntesson och Mikael Börjesson vid Forum för studier av den högre utbildningens internationalisering (SIHE) vid Uppsala universitet, på uppdrag av UHR, undersökt hur studenternas sociala bakgrund, studiemeriter och studieval hänger samman med deras deltagande i Erasmus. Studien bygger på data från Erasmusprogrammets obligatoriska deltagarrapporter från alla som under 2014 och 2015 ansökte och senare deltog i utbytesprogrammet. Dessa data har av Statistiska centralbyrån (SCB) kopplats samman med registerdata för såväl studenterna som deras föräldrar. Med hjälp av motsvarande data för samtliga högskolestudenter har de svenska Erasmusstudenterna jämförts med övriga högskolestudenter på svenska lärosäten 2014 och 2015. Dessutom har författarna undersökt i vilken mån studenternas bakgrund och studiemeriter hänger samman med skillnader bland Erasmusstudenterna när det gäller deras motiv för och upplevelser av utbytesstudierna, vilket tidigare kartlades i UHR:s rapport 2018:11, Från Sverige med Erasmus+.

Rapportens första del tecknar en bild över vem den typiske Erasmusstudenten var, samt jämför gruppen med övriga svenska högskolestudenter. Jämfört med övriga högskolestudenter är Erasmusstudenterna något oftare kvinnor och deras ålder är starkt koncentrerad till omkring 23 år. Relativt få är under 21 år eller över 25, och jämfört med övriga högskolestudenter är det ännu ovanligare att de är gifta. De har betydligt oftare höga gymnasiemedelbetyg – en tredjedel av dem har minst 18,5 i medelpoäng – och en större del, drygt hälften, har fördjupat sig i franska, spanska eller tyska. I högskolan studerar Erasmusdeltagarna betydligt oftare än övriga på avancerad nivå och på samhällsvetenskapliga och språkliga utbildningar. Statsvetenskap är mycket vanligare, liksom språk, juridik och företagsekonomiska utbildningar. Däremot är det väldigt få studenter inom pedagogik och lärarutbildningar eller från vård- och omsorgsutbildningar som deltar i Erasmus.

Efter denna mer beskrivande bild undersöktes hur sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och Erasmusdeltagande förändras när först kön, utländsk bakgrund och ålder, därefter även gymnasiemeriter och slutligen  också studieval i högskolan hålls konstanta. Resultatet visar att föräldrarnas utbildningsnivå framför allt påverkar benägenheten att delta i Erasmus genom att influera studenternas prestationsnivå. Ju högre utbildning föräldrarna har desto bättre presterar barnen i regel i skolan. Högpresterande studenter är i sin tur överrepresenterade i Erasmusprogrammet. Den återstående effekten av föräldrarnas utbildning är relativt svag.

Familjens inkomst påverkar framför allt deltagandet i Erasmus genom att  familjeinkomsten hängde ihop med vilka studieval studenten gör i högskolan. De utbildningsval som studenter från mer ekonomiskt bemedlade familjer gör är i sin tur förknippade med ett högre Erasmusdeltagande, medan studenter från de minst bemedlade familjerna gör val som är förknippade med ett lägre deltagande. När gymnasiemeriter och studieval i högskolan hålls konstanta återstår bara en mycket marginell positiv effekt av föräldrarnas inkomst. Studiemeriter, språkval och studieval i högskolan har en mycket stark positiv effekt på benägenheten att delta i Erasmus, även när andra relevanta faktorer hålls konstanta.

Resultatet ska inte tolkas som att deltagandet i Erasmus är oberoende av social bakgrund. Tvärt om finns det väldigt tydliga skillnader i deltagande beroende på social bakgrund. Vad rapporten visar är att denna sociala selektivitet främst är kopplad till högre socialgruppers högre prestationsnivå i skolan samt deras val av högre utbildning, som skiljer sig från de val som lägre sociala grupper gör. Högre sociala grupper får bättre betyg och studenter med högre betyg är mer benägna att åka ut på Erasmusutbyte – oavsett social klass. Studenter från mer bemedlade hem återfinns också i större utsträckning på utbildningar där det krävs höga betyg för att komma in och där också benägenheten att åka ut på Erasmusstudier är högre. Däremot tar studenter från mindre bemedlade hem och som befinner sig på denna typ av utbildningar chansen till utbyte ungefär lika ofta som övriga studenter. Selektionen till Erasmus, utifrån gruppen högskolestudenter, kan alltså sägas vara tämligen meritokratisk, och meritokratisk selektion tenderar att gynna högre sociala grupper eftersom dessa har bättre meriter.

Rapportens andra del undersöker om studenternas bakgrund och studiemeriter hänger samman med skillnader inom Erasmusgruppen, i termer av de övergripande mönstren i studenternas motiv för utlandsstudier och deras upplevelser av dem. Resultaten indikerar att så inte var fallet. Samma faktorer som är av stor betydelse för vilka som deltar i Erasmus och ej, har alltså  marginell betydelse bland de som faktiskt deltar, med avseende på mönster i studenternas motiv för utlandsstudier och upplevelser av utbytesperioden. Undantaget är språkstudier och höga betyg i dessa, som i viss mån hänger samman med mer kulturella (däribland språkliga) motiv för utlandsstudier liksom med utbyten i länder runt Medelhavet.

Ett av rapportens huvudresultat – sambandet mellan gymnasiemeriter och benägenheten att delta i Erasmus – föranleder frågan om vad det specifikt är som förklarar detta samband. Vad är meriter eller prestationsnivå en indikator på, som påverkar om studenterna deltar eller inte?

Abstract [en]

Studying abroad is generally expensive for students, and research characterises it as more common among wealthier social groups. However, in Sweden, students in higher education who wish to study abroad can do so on highly beneficial terms, as the general system of Swedish student finance can easily be taken to the host country when studying abroad. Exchange programmes such as Erasmus also provide good opportunities for studying abroad within the framework of Swedish higher education. In spite of this, do students’ social backgrounds have an influence on who participates in Erasmus, as well as how they use and experience the programme?

In this report, commissioned by the Swedish Council for Higher Education (UHR), André Bryntesson and Mikael Börjesson from the Swedish Centre for Studies of the Internationalisation of Higher Education (SIHE) at Uppsala University have investigated how students’ social backgrounds, qualifications and study choices are linked to their participation in Erasmus. The  study is based on data from the Erasmus programme’s obligatory participant  reports, submitted by everyone who applied to the exchange programme during 2014 and 2015, and who subsequently took part in an exchange. The data have been connected to register data for the students and their parents by Statistics Sweden (SCB). Using the equivalent data for all students in higher education, the Swedish Erasmus students have been compared to other students at Swedish higher education institutions in 2014 and 2015. The authors  have also investigated the extent to which the students’ backgrounds and  qualifications are linked to differences among the Erasmus students vis-à-vis their motivations for and experiences of exchange studies, as previously  mapped in UHR’s report 2018:11, Från Sverige med Erasmus+ (From Sweden  with Erasmus+).

The first part of the report paints a picture of the typical Erasmus student and compares this group with other students in Swedish higher education. Compared to other students in higher education, Erasmus students were more often women, and their age was strongly concentrated around 23 years. Relatively few were under 21 or over 25, and compared to other students in higher education it was even more unusual for them to be married. They were much more likely to have high grades from upper secondary school – one third of them had at least an 18.5 out of 20 credit average – and a larger proportion, more than half, had specialised in French, Spanish or German. In higher education, the Erasmus participants were considerably more likely to be studying at second-cycle level and in programmes in the social sciences and languages. Political science was much more common, as were programmes in languages, law and business studies. However, very few students in education or teacher education programmes or in the health sciences participated in Erasmus.

After this more descriptive picture, the report investigates how the links between socioeconomic background and Erasmus participation change when first gender, foreign background and age, then upper secondary qualifications and, finally, higher education study choices are held constant. The results show that the parents’ level of education primarily affected the likelihood of participating in Erasmus by influencing the students’ performance level. In general, the higher the parents’ level of education, the better the children performed in school. In turn, high performing students were overrepresented in the Erasmus programme. The remaining effect of the parents’ education was relatively weak.

The family’s income primarily influenced participation in Erasmus in that family income was linked to the study choices the student made in higher education. The educational choices made by students from wealthier families were, in turn, associated with a higher level of Erasmus participation, while students from the least wealthy families made choices that were associated with lower participation. When upper secondary qualifications and study choices in higher education were held constant, only a very marginal positive effect of the parents’ income remained. Qualifications, language choices and study choices in higher education had a very strong positive effect on the likelihood of participating in Erasmus, even when other relevant factors were held constant.

The results should not be interpreted as if participation in Erasmus were independent of social background. Quite the opposite, there are clear differences in participation due to social background. The report shows that this social selectivity was primarily linked to higher social groups’ higher levels of performance in school and their choice of higher education, which differed from the choices made by lower social groups. Higher social groups got better grades and students with higher grades were more likely to participate in Erasmus exchanges, regardless of social class. Students from wealthier homes were also more likely to be enrolled in programmes that had high entry requirements and where there was a higher likelihood of participating in Erasmus studies. However, students from less wealthy homes that were on this type of programme took the opportunity to go on an exchange about as often as the other students. Selection for Erasmus, relative to all students in Swedish higher education, can thus be said to be fairly meritocratic, and meritocratic selection tends to benefit higher social groups because they have better qualifications.

The second part of the report investigated whether the students’ backgrounds and qualifications were associated with differences within the Erasmus group, in terms of the overarching patterns in the students’ motivations for studying abroad and their experience of this. The results indicate that this was not the case. The same factors that were highly significant for who participated in Erasmus and who did not thus had marginal importance among those who actually participated, as regards patterns in the students’ motivations for studying abroad and their experiences of the exchange period. The exceptions were language studies and high grades in these subjects, which to some extent, were associated with more cultural (including linguistic) reasons for studying abroad, as well as with exchanges in Mediterranean  countries.

One of the main results of the report – the link between upper secondary grades and the likelihood of participating in Erasmus – leads to the issue of what specifically explains this association. Why exactly is it that students’ performance level influences their likelihood of participating in Erasmus?

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Universitets- och högskolerådet (UHR) , 2019. , p. 77
Series
UHR:s rapportserie ; 2019:6
Keywords [en]
International Student Mobility, ISM, Higher Education, Internationalization, Credit Mobility, Exchange Studies, European Union, Social inequality, Selective Recruitment, Logistic Regression, Geometric Data Analysis, Multiple Correspondence Analysis
Keywords [sv]
Studentmobilitet, Högre utbildning, Internationalisering, Utbytesstudier, Europeiska unionen, Snedrekrytering, Ojämlikhet, Socioekonomisk bakgrund, Logistisk regressionsanalys, Geometrisk dataanalys, Multipel korrespondensanalys
National Category
Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Research subject
Sociology of Education
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-400195ISBN: 978-91-7561-071-9 (electronic)OAI: oai:DiVA.org:uu-400195DiVA, id: diva2:1380491
Note

Rapport skriven av Forum för studier av den högre utbildningens internationalisering (SIHE) på uppdrag av UHR.

Available from: 2019-12-18 Created: 2019-12-18 Last updated: 2020-01-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1290 kB)4 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1290 kBChecksum SHA-512
950f854c2b017f92519f6f64f98d8625c9762e60f0a1c53def7e767dd58d616097df262afedba7b1407276ca6be34e99457f8d0dffd7d1faa1cf4d635cb444d3
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Fulltext

Search in DiVA

By author/editor
Bryntesson, AndréBörjesson, Mikael
By organisation
Department of Education
Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 4 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 13 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf