Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Coordinating the Internet
Linköping University, Department of Management and Engineering, Industrial Economics. Linköping University, Faculty of Science & Engineering. (Ekonomiska informationssystem)ORCID iD: 0000-0002-1538-7071
2019 (English)Licentiate thesis, monograph (Other academic)
Abstract [sv]

Många självklarheter i vårt digitala samhälle är beroende av Internet för att fungera. Allt från smarta dörrar för hemtjänster, till självscanningsapparaterna på ICA, till nyare bilar, moderna tillverkningsrobotar, telefoner och affärssystem. Den här licentiatavhandlingen reder ut vad Internet är, hur det styrs och vad det har för praktiska konsekvenser. Tidigare forskning finns bland annat inom telekommunikation där Internet liknas vid andra telekommunikationstjänster, så som kabel-TV eller mobiltelefoni, och inom digitalisering både inom management och informationssystem där Internet i det närmaste tas för givet som teknisk infrastruktur. Här tar jag en ansatts där jag förklarar Internet ur ett kombinerat tekniskt och organisatoriskt perspektiv.

Studien är principiellt uppdelad i tre delar. Den första delen fokuserar på att begreppsmässigt hitta ett sätt att diskutera Internet utan att essentiella aspekter faller bort, såsom styrningen eller konsekvenser av den tekniska designen. Jag landar i att Internet är både ett tekniskt och ett organisatoriskt fenomen. Tekniskt i bemärkelsen att det handlar om digital paketbaserad kommunikation (dvs att olika paket kan ta olika väg och att det inte finns ett beroende på en viss specifik väg, eller “krets”), vilket kan särskiljas från exempelvis kretskopplad kommunikation (dvs en specific väg från sändare till mottagare) eller rent analog kommunikation. I denna tekniska dimension är Internet förhållandevis likt klassisk telekommunikation såsom kabel-TV och mobiltelefoni, och förlitar sig på best-effort paketbaserad kommunikation. I den andra dimensionen, styrning och organisation, är Internet ett explicit bottom-up fenomen som styrs med andra principer och ideal än klassisk telekommunikation. Till sin utformning är denna minsta möjliga koordination som krävs för att möjliggöra koordinering av de tekniska unika identifierare som behövs för att Internet ska fungera (dvs idag DNS- och BGP-flororna av protokoll för användning av namn och nummer på Internet). Båda dimensionerna, de organisatoriska och tekniska, följer samma designprinciper, och generellt är det meningsfullt att se Internet som en ekologi av aktörer snarare än en organisation i strikt teoretiska termer (exempelvis finns ingen tydlig övergripande strategi, organisationsnummer eller löneutbetalare). Det är dessa designprinciper, som ligger väl i linje med systemarkitektursprinciper för datorsystem, som är orsaken till Internets lager-design där man (generellt) inte ska bry som om vad som händer på andra lager än sitt eget (beskrivet som “separation of concerns” eller i dubbel negation “high cohesion” i texten) samt att ha en minimalistisk ansatts till koordinering och enbart koordinera eller skapa beroenden mellan enheter (både tekniskt och organisatoriskt) när det verkligen behövs (beskrivet som “minimum coordination” eller “low coupling” i texten). 

Den andra delen fokuserar på hur Internet kan socialt påverkas eller förändras till något annat, eller till något med en annan funktion sett som en styrd organisation. Jag använder begreppet social robusthet, som motpol till teknisk robusthet som i hur man tekniskt kan förstöra Internet, för att diskutera dessa aspekter. Slutsatserna här mynnar ut i att Internets explicita bottom-up och problemsuppdelnings-design gör det märkbart svårt för någon att medvetet påverka Internet för att ändra dess beskaffenhet, och dessutom visar jag att även om man praktiskt lyckas ta över de formellt beslutande råden (exempelvis ICANNs och IETFs styrelser) så finns det inga formella eller praktiska hinder för att bara ignorera dem (dvs switching costs för just ICANN eller IETF är låga, om än tekniskt omständligt med att konfigurera om rötter och routing-tabeller, och betydligt enklare än att gå från IPv4 till IPv6 då utrustning kan behöva ersättas och därmed en betydligt högre switching cost). Med andra ord, det är enklare att byta ut Internets koordinerare än att byta ut Internet mot något som fungerar annorlunda. Däremot är den rådande politiska världsordningen ett hot mot Internet, eftersom den regelstyrda och koordinerade världsordningen inte längre är lika självklar som den varit tidigare. 

Den tredje och sista studien fokuserar på nätneutralitet, dvs rätten nätverksoperatörer har att fånga värde i andra dimensioner än trafikmängd, som en praktiskt effekt av hur Internet styrs och fungerar. Det primära praktiska bidraget är att nätneutralitet inte får ses som enbart en reglerings och lagstiftningfråga utan det är mer relevant att prata om i termer av nätneutralitet i praktiken. I den bemärkelsen är lagstiftningens vara eller inte vara mindre intressant än praktisk nätneutralitets vara eller inte vara och en tyngdpunktsförskjutning i den offentliga debatten hade fört diskussionen närmare hur Internet fungerar. Sammanfattningsvis ger Internets designprinciper att marknadskrafter, och ej direkt reglering, ska möjliggöra nätneutralitet. För att förtydliga, tanken är att det ska finnas konkurrens inom de flesta nivåer eller lager, och att det är av vikt att det finns konkurrens rakt igenom så att en kundvilja för paketneutralitet på tjänstenivå även påverkar nätägar- och infrastrukturnivå, så att det är användarnas efterfrågan som leder till nätneutralitet (om den användarviljan finns). Dock kan det mycket väl vara så att man som användare inte är intresserad av nätneutralitet och då ska tjänsteleverantörer, nätägare och infrastrukturoperatörer inte heller tvingas vara neutrala genom lagstiftning då det går stick i stäv med designprinciperna. Inte heller ska en grupps vilja kring nätneutralitet påverka andras möjligheter att välja.

Genomgående identifierar jag två kolliderande världsbilder, den distribuerade regelstyrda och koordinerade ordningen i sitt perspektiv med sina förkämpar, och den mer integrerande och suveräna världsordningen med sitt perspektiv och sina förkämpar. Rent praktiskt uppfyller Internet en önskad funktion i den tidigare men ej i den senare, då Internet designmässigt är byggt för att tillåta snarare än kontrollera och bestämma. Exempelvis finns det inte inbyggda (tekniska) mekanismer i Internet för att till exempel möjliggöra statlig övervakning eller kontroll av material som finns tillgängligt, och då ligger det mer i statens intresse att ha kontrollerade telekommunikationstjänster, såsom kabel-TV, mobiltelefoni och liknande lösningar där man inte helt enkelt kan lägga på ett “extra lager” för att uppnå kryptering, anonymitet eller tillgång till andra tjänster.

I texten använder jag perspektiven tillsammans med teknologi, marknader och byråkrati för att fånga upp dynamiken och strömningarna i Internet-ekologin och jämför med tekniska samhällsförändringar, som exempelvis järnvägsnät, postverk och finansiella marknader. Jag konstaterar att Internet har varit styrt av teknologiskt baserade värderingar, till skillnad från de andra exemplen som i huvudsak har utformats av dynamiken mellan byråkrati och marknad. I denna mån förelår jag att teknologi kan användas som strömning och motperspektiv till den klassiska uppställningen med byråkrati och marknad för att beskriva fenomen i digitaliseringens tidsålder.

Avhandlingen sätter även pågående trender i ett bredare perspektiv mot både organisation och teknik, och trycker på vikten av att förstå delarna var för sig och tillsammans för att på ett rikare sätt måla upp helheten.

Abstract [en]

The modern society is to a large extent Internet-dependent. Today we rely on the Internet to handle communication for smart doors, self-scanning convenience stores, connected cars, production robots, telephones and ERP-systems. The purpose of this thesis is to unbundle the Internet, its technology, its coordination, and practical and theoretical consequences. Earlier research has, in telecommunications, focused on the Internet as one of many potential telecommunications services, such as cellphones or cable-TV, and the management and information systems field has by and large treated the Internet as black-boxable infrastructure. This thesis explains the Internet from the combined perspectives of technology and coordination.

This text contains three empirical studies. The first is focused on conceptualizing and discussing the Internet in a meaningful way using both technology and coordination frameworks. I unceremoniously conclude that the Internet is both a technological and a coordination phenomenon and neither of these aspects can be ignored. The Internet is technological in that it concerns digital packet switched digital communication (as opposed to circuit switched) or purely analog communications. The technological dimension of the Internet is similar in its constituency to classical telecommunications networks, and has best-effort mechanisms for packet delivery. In the other dimension, coordination, the Internet is an explicit bottom-up phenomenon minimally coordinated (or governed) by other ideals than classical telecommunications networks and systems. At its core this least necessary coordination concerns technical unique identifiers necessary for inter-network communication (in practice today manifested as naming with the DNS protocol suite, and numbering with the BGP protocol suite). Both dimensions follow similar design characteristics; the design of the technical Internet is similar to the design of the coordination of the Internet. These design principles, which are well aligned with software design principles, is the cause of the Internet’s layered design (“separation of concerns” in practice) and minimal view of coordination (the “least coordinated Internet”). In general terms it is fruitful to view the Internet and involved actors as an ecology, rather than one organization or entity in need of governance or control.

The second study looks at the social resilience of the Internet. That is, is it possible through social means to change what the Internet is or can be viewed as. I use social resilience as a counterpart to technical resilience, i.e. resilience to technical interference. In essence, the bottom-up and separations of concerns design of the coordination aspect of the Internet minimizes possible influence of actors intent on mission disruption. I also practically show that even a take-over of the central councils have little effect the constituency of the Internet, since these councils are not invested with formal powers of enforcement. This thesis suggests that the cost of switching from ICANN and IETF to another set of organizations is quite low due to the nature of the coordination of the Internet, compared to for example, switching all equipment to IPv6 capable equipment. However, the current political situation is a threat to the current Internet regime, since an international and rule-based world order is no longer on all states’ agendas.

The final empirical study focus on the practical and theoretical implications of the Internet on the case of net neutrality. The primary contribution is that de facto and de jure net neutrality differ in practice, and as such de facto net neutrality deserves more attention. Also, I suggest that any regulation, either for or against net neutrality, is problematic, since such regulation would interfere with the inherent coordination mechanisms of the Internet. As such regulation should focus on providing the necessary markets for Internet function given the coordination and design of the Internet. As a net neutrality example, net neutral Internet access options should exist as part of a natural service offering if wanted by customers, not due to direct regulation.

Throughout the thesis I identify two colliding world orders, both in terms of digital communication networks and terms of organizing society in general: the rule-based and coordinating order with its champions, and the integrated or sovereign order with its champions. In practical terms, the Internet can be considered a want in the former (the distributed perspective), but not the later (the integrative perspective), since the Internet lacks inherent (technical) controls for surveillance and content control which are necessary in a world order where borders are important. Regardless of if that importance stems from state oversight or intellectual property rights legislation.

I use these perspectives together with technology, markets and bureaucracy to catch the dynamics of the Internet ecology. I then compare these dynamics with other technological and societal phenomena, such as railway networks, postal services and financial markets. And conclude that the Internet (as conceptualized in this thesis) can best be explained by technological values, in opposite to the other examples which can best by explained by the dynamics of markets and bureaucracies without any real influence of the values of technology. As such, I suggest that the classical frame of markets and bureaucracy can fruitfully be expanded with technology to better explain the Internet and similar digitization phenomena.

This thesis puts current trends in a broader perspective based on technology and organization, where the two perspectives together better can draw the full picture in a rich fashion.  

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2019. , p. 366
Series
Linköping Studies in Science and Technology. Licentiate Thesis, ISSN 0280-7971 ; 1862
Keywords [en]
internet, internet coordination, internet governance, coordination
National Category
Business Administration
Research subject
Economic Information Systems
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-161812DOI: 10.3384/lic.diva-161812ISBN: 9789179299354 (print)OAI: oai:DiVA.org:liu-161812DiVA, id: diva2:1372655
Presentation
2020-01-14, C3, Hus C, Campus Valla, Linköping, 13:15 (English)
Opponent
Supervisors
Available from: 2019-12-10 Created: 2019-11-25 Last updated: 2019-12-11Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(24726 kB)80 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 24726 kBChecksum SHA-512
40dbe2e73db6669ed36fca456a99eb2b97113f8579ed8e5b5efdff7c07770ebf978de8168830cd522a5035f6d57d6ec67be7f5312a4dad82f901b7ae631c0216
Type fulltextMimetype application/pdf
Order online >>

Other links

Publisher's full text

Search in DiVA

By author/editor
Lindeberg, Fredrik
By organisation
Industrial EconomicsFaculty of Science & Engineering
Business Administration

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 80 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

doi
isbn
urn-nbn

Altmetric score

doi
isbn
urn-nbn
Total: 850 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf