Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ekosystemtjänster från svenska hav: Status och påverkansfaktorer
Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
Perfomers of environmental monitoring, Institutes, Swedish Institute for the Marine Environment, HMI.
Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
Responsible organisation
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Människan har på många sätt stor nytta av havens ekosystem. Ekosystemen i haven producerar syrgas, atmosfäriskt vatten och livsmedel, och de ger inspiration, rekreationsmöjligheter och mycket mer, ofta utan att det kostar något. Att tala om ekosystemens nyttor för människor som ekosystemtjänster är ett sätt att synliggöra dessa nyttor. Ekosystemtjänster ger ett kompletterande perspektiv till exempelvis de naturvetenskapliga aspekterna och används i förvaltningen, politiken och samhällsdebatten. Att värdera ekosystemtjänster kan leda till att miljöproblem åtgärdas om dessa utgör kostnad för samhället vilken inte reflekteras i marknadsvärden. Ekosystemtjänster som begrepp har fått ett allt större genomslag i hanteringen av havsmiljöfrågor. Ekosystemtjänster ingår exempelvis i EU:s havsmiljödirektiv och en rad andra direktiv och policys. Denna rapport syftar till att bedöma statusen för havsbaserade ekosystemtjänster i Sverige, liksom till att utvärdera deras koppling till mänsklig påverkan. Statusbedömningen avser de tre havsområdena inom svenskt territorialhav och ekonomisk zon: Västerhavet, Egentliga Östersjön samt Bottniska viken. De tre statusklasser som används är god, måttlig och dålig. Flera av ekosystemtjänsterna statusbedöms med hjälp av indikatorer eller miljökvalitetsnormer, och en sådan typ av bedömning kommer troligtvis att bli vägledande inför framtida arbete med ekosystemtjänster. Andra ekosystemtjänster statusbedöms baserat på aktuell litteratur inom respektive område.  Mänskliga påverkansfaktorer, det vill säga mänskliga aktiviteter som ger en belastning på miljön såsom övergödning, klimatförändringar, marint skräp och selektivt uttag av fisk, har utvärderats utifrån hur stor deras samlade påverkan är på ekosystemtjänsterna baserat på aktuellt kunskapsläge. Påverkansfaktorerna har bedömts utifrån om de har en liten eller osannolikt negativ, måttligt negativ eller stor negativ samlad påverkan på ekosystemtjänsternas status. Där betydande kunskapsluckor finns har detta angetts. De ekosystemtjänster som bedöms ha dålig status (tabell 3) är upprätthållande av näringsvävar samt livsmedelsförsörjning (i samtliga svenska havsområden), upprätthållande av livsmiljöer (i Västerhavet och Egentliga Östersjön), samt tillhandahållande av råvaror (i Västerhavet). Ekosystemtjänster som bedöms ha god status är till exempel energiförsörjning och tillhandahållande av genetiska resurser, samt inspiration. Det finns även många ekosystemtjänster vars status bedöms som måttlig, exempelvis naturarv, rekreation samt upprätthållande av biologisk mångfald. Allmänt sett har Bottniska Viken en något bättre status avseende ekosystemtjänster än övriga havsområden, vilket beror på en mindre mänsklig påverkan på havsmiljön. Västerhavet och Egentliga Östersjön skiljer sig åt för ekosystemtjänsten tillhandahållande av råvaror, som har god status i Västerhavet och måttlig status i Egentliga Östersjön. I övrigt har de två områdena en likartad statusbild överlag. Bland påverkansfaktorerna bedömdes övergödning ha en stor negativ samlad påverkan på upprätthållande av livsmiljöer samt primärproduktion. Klimatförändringarnas ökade kolhalt i havet har en stor negativ samlad påverkan på biogeokemiska cykler. Ett stort uttag av fisk har en stor negativ samlad påverkan på upprätthållande av näringsvävar samt på försörjning av livsmedel.

Abstract [en]

Humans benefit greatly, and in many ways, from marine ecosystems. Marine ecosystems produce oxygen, atmospheric water and food, and they give inspiration, recreational opportunities and much more, often for free. Referring to the benefits for people from marine ecosystems as ecosystem services is a way to make them visible to society. Ecosystem services provide a complementary perspective to the natural scientific aspects, and are used in management, policymaking and the public debate regarding the sea. Valuing ecosystem services can initiate abatement of environmental problems in cases when these have a societal cost which is not reflected in market values. Ecosystem services as a concept has become increasingly influential in the marine environmental policy. Ecosystem services are for instance included in the EU’s Marine Strategy Framework Directive and a number of other international directives and agreements. This report aims to classify the status of marine ecosystem services in Sweden, as well as to evaluate their main anthropogenic pressures. The status classification is made with regard to the three different marine sub-regions of the Swedish economic zone: the Kattegat and Skagerrak, the Baltic Proper, and the Gulf of Bothnia. The three status classes applied are good, moderate and poor. Several of the ecosystem services are classified using indicators or environmental quality norms, and this approach is likely to be central in future assessments of ecosystem services. Other ecosystem services are status classified based on recent literature within the respective fields. Anthropogenic pressures due to human activities such as nutrient overenrichment, climate change, marine litter and extensive fishing, which exert pressure on the environment, are evaluated based on their assessed overall impact on the ecosystem services according to current available knowledge. The overall impacts on the ecosystem services are assessed as small or unlikely negative, moderate negative or large negative. Significant knowledge gaps are highlighted wherever found appropriate. Ecosystem services classified as having bad status (Table i) are maintenance of foodwebs and provision of food (in all Swedish marine sub-regions), maintenance of habitats (in the Kattegat and Skagerrak as well as in the Baltic Proper), and provision of raw material (fodder fish in the Kattegat and Skagerrak). Several ecosystem services were assessed as having good status, e.g. energy provision, provision of genetic resources and cultural inspiration. A number of ecosystem services are, in addition, classified as having moderate status, e.g. natural heritage, recreation, and maintenance of biodiversity. In general, the Gulf of Bothnia has a somewhat better status regarding ecosystem services than the other marine sub-regions, which concurs with a lower level of anthropogenic impact on the marine environment. Comparing the Skagerrak and Kattegat to the Baltic Proper, the ecosystem service provision of raw material differs, with poor status in the Kattegat and Skagerrak and moderate status in the Baltic Proper. Apart from that, their overall patterns regarding status are similar. Among the anthropogenic pressures, nutrient overenrichment has a large negative net impact on maintenance of primary production and habitats. The increasing carbon content in the sea associated with climate change has a large negative net impact on biogeochemical cycles. Extensive fishing has a large negative net impact on maintenance of foodwebs and on provision of food.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg, 2015. , p. 89
Series
Havs- och vattenmyndighetens rapport ; 2015:12
Keywords [en]
marine ecosystems, ecosystem services, Marine Strategy Framework Directive, the Kattegat, the Skagerrak, the Baltic Proper, the Gulf of Bothnia, nutrient overenrichment, climate change, marine litter, extensive fishing
Keywords [sv]
ekosystemtjänster, havsmiljödirektivet, Västerhavet, Östersjön, Bottniska viken, miljökvalitetesnormer, mänskliga påverkansfaktorer, övergödning, klimatförändringar, marint avfall, utfiske
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, National; Coast and Sea, Investigations, analyses and infrastructure; Environmental Objectives, A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos; Environmental Objectives, Zero Eutrophication
Identifiers
URN: urn:nbn:se:havochvatten:diva-89ISBN: 978-91-87025-83-9 (print)OAI: oai:DiVA.org:havochvatten-89DiVA, id: diva2:1367726
Available from: 2019-11-05 Created: 2019-11-05 Last updated: 2019-11-05

Open Access in DiVA

fulltext(10632 kB)18 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 10632 kBChecksum SHA-512
d8e4b538cb154e4aa906998bbd6ae3dd71f97eecf975d5e00d8f79a08cbd01936c874ba390f53f71ea40dbbc4dd123254886d59c6e75b9f9a144f64e1d2bbb42
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Aquatic ResourcesSwedish Institute for the Marine Environment, HMI
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 18 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 72 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf