Thomas S. Kuhns teori förklarar naturvetenskapens framgång som ett resultat av konsensus. Ett centralt begrepp inom teorin är ”paradigm”, vilket vissa har använt sig av i syfte att studera språkvetenskapen. En del menar att man i historien kan urskilja språkvetenskapliga paradigm, medan en del menar motsatsen, dvs. att man däri omöjligt kan urskilja några paradigm. En sådan motsättning kan tyckas märklig. Den blir dock mindre märklig när man inser att ”paradigm” har två huvudbetydelser. Märkligare är att man i språkvetenskaplig historieskrivning har använt sig av Kuhns teori, då den syftar till att förklara naturvetenskapens särställning gentemot ”annan vetenskap”. Jag introducerar ett alternativ, ”disciplinteorin”, med vilken jag hoppas nyansera Kuhns binära bild av naturvetenskap och annan vetenskap.