Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Havsplanering - Nuläge 2014: Statlig planering i territorialhav och ekonomisk zon
Responsible organisation
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Ökad användning av havet

Intresset för att utveckla nyttjandet av havet som en resurs för fler arbetstillfällen, ökad välfärd och livskvalitet ökar. Därmed ökar även anspråken i våra havsområden. Sverige har en lång kuststräcka och förutsättningar skiljer sig åt mellan de tre havsplanområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Den internationella dimensionen är viktig eftersom många länder nyttjar samma havsområden och samma ekosystem.

Stora miljöutmaningar i havet

Samtidigt står vi inför flera miljöutmaningar i havet och vikten av att nyttjandet sker inom ramen för vad ekosystemen tål framhålls alltmer.  Siktet inom EU är att uppnå god miljöstatus i de marina ekosystemen till år 2020 och gemensamma mål är uppsatta. I Sverige ska tillämpningen av miljökvalitetsnormer enligt havsmiljöförordningen leda oss dit. Framtida klimatförändringar ses idag som oundvikliga och kommer att vara en faktor som förändrar förutsättningarna i havsmiljön.

Ekosystemtjänster visar betydelsen av biologisk mångfald

I havet finns en stor biologisk mångfald som bidrar till olika typer av ekosystemtjänster, vilka i sin tur bidrar till människors välfärd. Begreppet ekosystemtjänster representerar ett försök att beskriva ekosystemen ur människans perspektiv och tydliggör vårt beroende av naturen. De beskriver ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Under arbetet med nulägesbeskrivningen har ekosystemtjänsterna biologisk mångfald, god vattenkvalitet, livsmedel och rekreation framstått som särskilt relevanta i förhållande till samverkande och konkurrerande intressen.

Havsplanering — rumsliga avvägningar för hållbart nyttjande

Alla intressen som gör anspråk på utrymme i havet har en koppling till havsplanering. I den här rapporten beskrivs kulturmiljö, friluftsliv och turism, yrkesfiske, vattenbruk, sjöfart, försvar, energi, infrastruktur, utvinning och lagring av material, forskning och miljöövervakning, samt naturskydd. Beskrivningarna av de olika intressena visar på en mängd varierande behov. Vissa av dem är av rumslig karaktär. De avser behov av visst område på eller i havsbotten, i vattenpelaren, på ytan eller ovanför ytan. Rumsliga krav kan även avse visst avstånd från kusten eller andra krav på närhet och tillgänglighet, som exempelvis till hamnar. Andra behov som maritima aktiviteter har är av mer kvalitativ karaktär. Behoven gäller förekomsten av en viss ekosystemtjänst, en viss egenskap hos havet, till exempel vatten av en viss kvalitet. Många av de potentiella intressekonflikter som finns i havet rör utrymme: olika intressen och aktiviteter som inte får plats i samma område. Det finns även många intressen som fungerar väl tillsammans och sådana som ger positiva synergieffekter. I framtiden kan det komma fler anspråk på att nyttja utrymme i havet. Hur stora utrymmesanspråk som kommer längre fram är det svårt att göra en uppskattning av i dagsläget.

Utvecklad kunskap

För utveckling av rumslig planering av havet behövs mer kunskaps- och planeringsunderlag inom alla intresseområden. Det gäller till exempel kunskap om de marina ekosystemen och hur olika verksamheters utveckling kan påverka förutsättningar för andra intressen.

Fördjupningsområden

Fördjupningsområdena indikerar vilka områden som är i störst behov av planering. De kan behöva prioriteras när det gäller framtagande av underlag och de kan behöva planeras med större detaljeringsgrad än övriga delar av havet.

Slutsatser

Utifrån beskrivningarna av nuläget och analysen drar Havs- och vattenmyndigheten följande slutsatser. Geografiska slutsatser presenteras i analyskapitlet.

Slutsatser om potentiella målkonflikter och målsynergier

• Hållbar utveckling är en uttalad målsättning för de flesta intressen. Att tvärsektoriellt tolka vad det innebär för havet, för att säkra ekonomisk och social hållbarhet inom ramarna för den ekologiska hållbarheten, är en grundläggande fråga i havsplaneringen.

• Målkonflikter kan finnas mellan nytta på land respektive i havet, till exempel utvinning av naturgrus på land jämfört med utvinning i havet.

• Att upprätthålla ekosystemtjänsterna som havet ger är en förutsättning för de flesta maritima aktiviteter och den samhällsnytta de ger. Att ta tillvara ekosystemtjänster utifrån olika intressens behov kan ge potential till ökad samhällsnytta. Samtidigt kan flera maritima aktiviteter ha negativ påverkan på miljömål och ekosystemtjänster. Havsplaneringen har därför en roll att utifrån dess mandat bidra till utveckling av ekosystemtjänster och att avstyra negativ påverkan på dem.

Slutsatser om samverkande och konkurrerande intressen

• Kortsiktig respektive långsiktig nytta av olika intressen och aktiviteter bör inom havsplaneringen analyseras utifrån de ekosystemtjänster som havet ger. Blå tillväxt förutsätter livskraftiga ekosystem.

• I vissa geografiska områden finns särskilda behov av havsplanering för att bidra till avvägningar mellan olika intressens nytta och påverkan.

Slutsatser om havsplaneringens mandat och möjligheter

Havsplaneringen har stora möjligheter att påverka lokalisering av fasta installationer och områdesskydd.

• Många av de rörliga aktiviteterna styrs av internationella överenskommelser, som sjöfartsreglering och EU:s fiskeripolitik. Även om havsplaneringen har begränsat direkt mandat att reglera rörliga aktiviteter finns stora möjligheter att peka på lämpliga förändringar. Havsplanerna som tas fram utifrån en helhetssyn på havet kommer att visa Sveriges ställningstaganden och utgöra underlag vid förhandling.

• Många av de miljöproblem som finns i havet orsakas av verksamheter på land, vilket inte kan lösas genom havsplanering. Däremot bidrar aktiviteter och belastning från land till miljösituationen i havet och är på så sätt faktorer som måste tas hänsyn till i havsplaneringen.

Slutsatser för fortsatt planering

• Sverige har stora havsområden och i flera områden finns i dagsläget inte utrymmeskonflikter, men vissa områden kräver fördjupad planering. I första hand gäller det områden som är högt nyttjade och områden med stor sårbarhet och/eller hög riskfaktor.

• Behovet av havsplanering beror på att trycket på nyttjande ökar samtidigt som vi har stora miljöproblem, samt att våra grannländer planerar angränsande havsområden.

• Trots bristande kunskapsunderlag är det nödvändigt att påbörja planeringen utifrån den kunskap som finns.

• Systematisk kunskapsuppbyggnad och kartläggning av marina naturvärden behövs för ekosystembaserad havsplanering.

• Kompetens att arbeta sektorsintegrerat och framtidsinriktat med ett helhetsperspektiv på nationell planering behöver utvecklas på flera nivåer.

• Gränsöverskridande frågor behöver koordineras med våra grannländer tidigt i planeringsprocessen.

• Havsplaneringen i Östersjön är internationellt mer komplex på grund av fler grannländer som vi behöver förhålla oss till. Fler länder som planerar ökat nyttjande i angränsande havsområden medför behov av analys av kumulativa effekter.

• Sett ur ett ekosystemperspektiv bör Sverige i havsplaneringen sträva efter att skapa samsyn på förutsättningar och nyttjande av haven med våra grannländer.

• Potentiella fördjupningsområden har identifierats. De bör prioriteras när det gäller framtagande av underlag och de kan behöva planeras med större detaljeringsgrad än övriga delar av havet.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg, 2015. , p. 216
Series
Swedish Agency for Marine and Water Management report ; 2015:2
Keywords [sv]
havsplanering, maritim strategi, ekologisk hållbarhet, havsmiljöförordningen, ekosystemtjänster, kulturmiljö, turism, yrkesfiske, försvar, energi
National Category
Work Sciences Oceanography, Hydrology and Water Resources
Research subject
Finance, National; Coast and Sea, Phytobentic communities; Coast and Sea, Investigations, analyses and infrastructure; Environmental Objectives, A Balanced Marine Environment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos; Environmental Objectives, Reduced climate impact
Identifiers
URN: urn:nbn:se:havochvatten:diva-79ISBN: 978-91-87025-73-0 (print)OAI: oai:DiVA.org:havochvatten-79DiVA, id: diva2:1367118
Note

Det finns inga författare namngivna i rapporten.

Citat från förordet: "Under arbetet med nulägesbeskrivningen har vi inhämtat underlag från sektorsmyndigheter och länsstyrelser. För att bredda och fördjupa nulägesbilden bjöd vi in till samverkan och välkomnade synpunkter och ytterligare information från alla intressenter. Nulägesbilden diskuterades vid en rad konferenser under våren 2014 där alla berörda hade möjlighet att delta. Alla synpunkter och annan information som intressenter och berörda lämnade till Havs- och vattenmyndigheten har analyserats och sedan legat till grund för bearbetningen av nulägesbeskrivningen."

Available from: 2019-11-01 Created: 2019-11-01 Last updated: 2019-11-15

Open Access in DiVA

fulltext(20407 kB)2 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 20407 kBChecksum SHA-512
01bf18b5452ffb5b4a5d00aa828a0c0f3d1acce9a10923c861425114b1f862449f28c1b3d23d36de331a9ffe5f492cc11d839778505b4acfbde45aed28993e1c
Type fulltextMimetype application/pdf

Work SciencesOceanography, Hydrology and Water Resources

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 2 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 7 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf