Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Utvärdering av projektverksamheten av havs- och vattenmiljöanslaget 2007-2012
Perfomers of environmental monitoring, Institutes, Swedish Institute for the Marine Environment, HMI.
Perfomers of environmental monitoring, Institutes, Swedish Institute for the Marine Environment, HMI.
Perfomers of environmental monitoring, Institutes, Swedish Institute for the Marine Environment, HMI.
World Maritime University, Malmö.
Responsible organisation
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna   utvärdering   baseras   på   delar   av   den   projektverksamhet   som   finansierats   genom   havs-­‐    och   vattenmiljöanslaget2   (HVM-­‐projekt)   under   åren   2007-­‐2012   samt   Lokala   vattenvårdsprojekt    (LOVA-­‐projekt)   under   åren   2009-­‐2012.   I   rapporten   återfinns   en   redovisning   av   vilken   typ   av    insatser   och   projekt   som   finansierats,   en   utvärdering   av   åtgärdsprojektens   miljöeffekter,   och    kunskapsprojektens   användning   som   underlag   i   förvaltning   av   havs-­‐   och   vattenmiljöer.    Projektens   samhällsnytta   har   också   undersökts.   Vidare   har   vi   analyserat   myndigheternas    hantering   av   projektverksamheten.          Sett   över   hela   perioden   2007-­‐2012   har   tilldelade   medel   för   de   HVM-­‐projekt   som   ingått   i    utvärderingen   motsvarat   30%   åtgärdsinsatser   och   62%   kunskapsinsatser.   Därtill   har   en   mindre    del   av   medlen   avsatts   till   informationsinsatser   och   projekt   med   anknytning   till   genomförandet    av   konventioner   och   EU-­‐direktiv.   För   året   2012   hade   denna   fördelning   förskjutits   och    uppskattas   ha   motsvarat   53%   åtgärdsinsatser   och   41%   kunskapsinsatser.   LOVA-­‐medlen   har    sedan   dess   inrättande   fördelats   motsvarande   60%   åtgärdsinsatser   och   40%   kunskapsinsatser.      

De   viktigaste   slutsatserna   är:      

Insatser   och   projekt   

Projekten   har   analyserats   i   förhållande   till   de   villkor   som   anges   för   anslaget   och   den   förordning    som   reglerar   LOVA-­‐bidrag.          För   HVM-­‐projekt   har   mest   medel   tilldelats   ämnesområdena   biologisk   mångfald,   övergödning    och   miljöfarliga   ämnen.   Detta   motsvarar   de   utpekat   största   miljöproblemen   för   svensk   havs-­‐   och    vattenmiljö.   De   åtgärdsprojekt   som   genomförts   har   fokuserat   på   restaurering   av   levnadsmiljöer    och   att   minska   utsläpp   av   kväve   och   fosfor.   Denna   typ   av   åtgärder   framhålls   som   angelägna   i    såväl   svenska   som   internationella   miljömål.   Fördelning   av   medel   på   olika   ämnesområden   och    projekttyper   förefaller   således   välgrundad   och   balanserad.   Dokumentation   som   underbygger   de    prioriteringar   eller   övervägande   som   gjorts   är   dock   bristfällig.          LOVA-­‐bidrag   ska   enligt   förordningen   främst   riktas   mot   projekt   som   syftar   till   att   minska    övergödning   vilket   också   har   varit   fallet.   Enligt   förordningen   ska   stöd   ges   till   ”genomförande   av    kostnadseffektiva   åtgärder”.   Utvärderingen   visar   att   olika   länsstyrelser   har   prioriterat   olika    projekttyper.   Vi   har   inte   haft   tillgång   till   dokumentation   som   motiverar   skilda   prioriteringar    eller   som   gör   det   möjligt   att   utvärdera   åtgärdernas   kostnadseffektivitet.       För   att   öka   transparensen   rekommenderar   vi   att   myndigheterna   förbättrar   dokumentation   av    övervägande   och   analyser   som   leder   fram   till   prioritering   av   ämnesområden   och   val   av    projekt.         

Åtgärdsprojektens   miljöeffekter   

Utvärderingen   av   miljöeffekter   baseras   på   projektägarnas   slutrapporter.   Få   slutrapporterade    åtgärdsprojekt   anger   miljöeffekter   baserat   på   mätning   före   och   efter   genomförd   åtgärd.   Detta    gäller   både   HVM-­‐   och   LOVA-­‐projekt.   Det   är   därför   inte   möjligt   att   ange   projektens   miljöeffekter    annat   än   i   enstaka   fall   eller   baserat   på   beräkningar   av   förväntade   effekter.       Brist   på   uppmätta   miljöeffekter   beror   ofta   på   att   effekterna   inte   kan   klarläggas   förrän   flera   år    efter   att   projekten   avslutats.   Det   är   alltså   i   många   fall   för   tidigt   att   utvärdera   effekten   av    åtgärder.                                                                                                                                                                     

När   anslaget   administrerades   av   Naturvårdsverket   omfattandes   endast   havsmiljön.   Vi   använder   dock    genomgående   i   rapporten   den   nyare   benämningen   ”havs-­‐   och   vattenmiljöanslaget”.   I   de   slutrapporter   vi   tagit   del   av   anges   planer   för   uppföljning   av   åtgärdsprojekt   i   ungefär   hälften    av   fallen.   För   dem   som   anger   planer   för   uppföljning   är   det   dock   oklart   hur   finansiering   ska   ske    efter   avslutat   projekt   liksom   hur   och   till   vem   som   framtida   uppföljning   ska   rapporteras.          Vi   rekommenderar   därför   en   stärkt   uppföljning   av   åtgärdsprojekten.   Alla   projekt   behöver    inte   följas   upp   genom   mätprogram   men   den   typ   av   åtgärder   som   är   önskvärda   att   utvärdera   bör    identifieras.   Projekt   som   innefattar   sådana   åtgärder   bör   redan   vid   projektstarten   garanteras    medel   för   uppföljning.   Vi   ser   också   behov   av   stöd   i   planering   av   uppföljning,   t.ex.   i   design   av    mätprogram.   Om   man   önskar   utvärdera   miljöeffekter   måste   också   högre   krav   ställas   på   innehåll    i   slutrapporter,   till   exempel   redovisning   av   metoder   och   beräkningar.   De   miljöeffekter   som    anges   i   projektens   slutrapporter   måste   också   kvalitetssäkras.          Information   om   åtgärdsprojekt   som   genomförts,   planeras   eller   pågår   behöver   också   samlas    och   tillgängliggöras   för   användning   i   nationell,   regional   och   lokal   åtgärdsplanering.         

Kunskapsprojektens   användning   

Resultat   från   kunskapsprojekten   förefaller   väl   använda   t.ex.   för   att   uppfylla   miljödirektiv,   som    underlag   för   myndighetsutövning,   för   utveckling   av   övervakningsprogram   med   mera.   Slutsatsen    baseras   på   ett   frågeformulär   som   riktats   till   projektägare   av   HVM-­‐projekt   samt   intervjuer   med    myndigheternas   handläggare.          Kännedom   om   projektresultat   förefaller   dock   vara   starkt   personknutet,   detta   gäller   både   HVM-­‐    och   LOVA-­‐projekt,   och   resultaten   skulle   sannolikt   kunna   användas   i   större   utsträckning   om   de    är   kända   för   fler.   För   närvarande   finns   risk   att   resultat   och   kunskap   förloras.          Vi   har   haft   tillgång   till   slutrapporter   för   49%   av   de   bidragsfinansierade   HVM-­‐projekten   och    fullständig   redovisning   från   46%   av   slutrapporterade   LOVA-­‐projekt.   Därtill   initierar   havs-­‐   och    vattenmyndigheten   projekt   i   form   av   uppdrag   och   överenskommelser   för   vilka   vi   haft   begränsad    tillgång   till   resultat.   En   stor   del   av   både   kunskaps-­‐   och   åtgärdsprojekt   som   genomförts   har   alltså    inte   ingått   i   utvärderingen.       Vi   rekommenderar   att   satsa   på   insamling   och   spridning   av   resultat.   Dels   bör   det   genomföras    en   insats   för   att   samla   alla   slutrapporter   eller   annan   redovisning   från   projekt   som   finansierats    av   anslaget.   Vi   föreslår   även   praktiska   lösningar   som   att   upprätta   en   databas   över   genomförda    HVM-­‐   och   LOVA   projekt.   Katalogisering   av   existerande   rapporter,   även   sådana   som   producerats    efter   projektens   avslut,   och   seminarier   riktade   mot   potentiella   brukare   är   andra   förhållandevis    enkla   medel   för   att   öka   kännedom   om   resultaten.       Viktigt   är   också   att   samla   erfarenheter   och   rekommendationer   från   projektägare   av    genomförda   projekt,   detta   gäller   både   åtgärds-­‐   och   kunskapsprojekt.         

Projektens   samhällsnytta   

I   utvärderingen   har   vi   på   önskemål   från   Havs-­‐   och   vattenmyndigheten   undersökt   de   genomförda    projektens   samhällsnytta   d.v.s.   den   nytta   som   ligger   utanför   projektens   omedelbara    miljöeffekter.   Undersökningen   om   samhällsnytta   är   baserad   på   information   i   projektägarnas    slutrapporter,   intervjuer   med   myndigheternas   handläggare,   och   ett   antal   fördjupade   studier.          På   ett   övergripande   plan   kan   flertalet   projekt   kopplas   till   någon   form   av   processrelaterad    samhällsnytta,   t.ex.   kompetensutveckling   hos   deltagande   individer   och   institutioner,    förstärkning   av   olika   samverkansformer   och   produktion   av   underlag   för   miljöförvaltning   och    politiska   beslut.   Vad   gäller   resultatrelaterad   samhällsnytta,   t.ex.   förhöjda   rekreationsvärden    eller   ökad   livsmedelsförsörjning,   ges   dock   få   exempel   vilket   sannolikt   beror   på   att   även    projektens   direkta   miljöeffekter   sällan   är   kända.    Om   samhällsnytta   i   framtiden   ska   utvärderas   jämte   projektens   övriga   effekter   bör   kriterier   för    samhällsnytta   anpassas   till   olika   projekttyper   och   indikatorer   behöver   utvecklas.      

Myndigheternas   hantering   av   projekt   

Hantering   av   projektverksamheten   har   analyserats   baserat   på   dokumenterat   material   och    intervjuer   med   myndigheternas   handläggare   och   utredare.   Dokumentationen   är   bristfällig.   Detta    gäller   både   Naturvårdsverkets   och   Havs-­‐   och   vattenmyndighetens   administration   av   havs-­‐   och    vattenmiljöanslaget   liksom   länsstyrelsernas   administration   av   LOVA-­‐projekt.   Rutiner   för   flera    delar   av   hanteringen   bör   stärkas.       Vi   rekommenderar   att   en   plan   upprättas   för   vad   som   ska   uppnås   med   havs-­‐   och    vattenmiljöanslaget.   Planen   förhåller   sig   förslagsvis   till   de   mål   och   åtgärdsprogram   för   havs-­‐    och   vattenmiljön   som   redan   existerar   och   på   en   analys   av   vad   som   är   rimligt   att   uppnå   med    utgångspunkt   från   anslagets   storlek.   Gemensamma   riktlinjer   för   granskning   av    projektansökningar   och   godkännande   av   slutrapporter   behöver   vidareutvecklas.         

Övergripande   slutsatser   

Trots   brist   på   faktiskt   uppmätta   miljöeffekter   har   vi   valt   att   resonera   kring   projektens    potentiella   bidrag   till   att   uppnå   några   av   de   miljömål   som   Sverige   eftersträvar,   till   exempel   de    reduktionsmål   för   utsläpp   av   kväve   och   fosfor   som   överenskommits   enligt   Aktionsplanen   för    Östersjön.   De   genomförda   HVM-­‐projekten   har   uppskattningsvis   endast   bidragit   till   att   minska    utsläpp   av   fosfor   och   kväve   med   några   promille   av   reduktionsmålen.   Detta   beror   i   stor    utsträckning   på   projektens   inriktning   mot   åtgärder   som   kräver   medverkan   av   markägare,   t.ex.    anläggning   av   våtmarker   eller   införandet   av   nya   metoder   i   jordbruket.   De   projekt   som   hittills    genomförts   har   inte   lyckats   få   med   sig   tillräckligt   många   deltagare   för   att   på   frivillig   basis    åstadkomma   signifikant   minskade   utsläpp   av   näringsämnen.   Innan   liknande   projekt    fortsättningsvis   finansieras   bör   projektägarnas   erfarenheter   samlas   och   de   juridiska    förutsättningarna   för   att   genomföra   denna   typ   av   åtgärdsprojekt   bör   utredas.       De   uppgifter   om   reducerat   utsläpp   av   näringsämnen   som   anges   för   LOVA-­‐projekt   behöver    kvalitetssäkras.   Redan   den   begränsade   granskning   som   genomförts   i   denna   utvärdering   visar   på    flera   orimliga   uppgifter.   Baserat   på   en   grov   uppskattning   beräknas   dock   genomförda   LOVA-­‐ åtgärder   motsvara   ett   reducerat   fosforutsläpp   på   cirka   30   ton   fosfor   per   år   d.v.s.   motsvarande    knappt   6%   av   de   nyligen   uppdaterade   svenska   reduktionsmålen   för   fosfor.   Enligt   de   förväntade    miljöeffekter   som   anges   av   projektägare   ligger   dock   de   stora   potentiella   minskningarna   av    utsläpp   i   genomförandet   av   kommunala   VA-­‐planer   som   framtagits   med   LOVA-­‐bidrag.   Siffrorna    behöver   dock   granskas,   utförbarheten   av   VA-­‐planerna   (t.ex.   avseende   finansiering)   är   oklar,   och    ett   eventuellt   realiserande   av   dessa   planer   ligger   minst   5-­‐15   år   framåt   i   tiden.          Fördelningen   av   medel   från   anslaget,   framförallt   HVM-­‐projekt,   har   under   den   utvärderade    perioden   skiftat   tyngdpunkt   från   kunskapsinsatser   till   åtgärdsinsatser.   Vi   vill   understryka    koppling   mellan   och   behovet   av   olika   insatstyper;    -­‐ många   åtgärdsprojekt   kan   inte   genomföras   utan   föregående   kunskapsprojekt,   t.ex.    kartläggning   och   förstudier,   -­‐ det   finns   fortfarande   kunskapsbehov   för   att   genomföra   åtgärder,   bland   annat    utvärdering   av   olika   åtgärders   effekter   liksom   att   bedöma   var   i   landet   som   behoven   av    åtgärder   är   störst,   -­‐ resultat   av   kunskapsprojekten   fyller   många   förvaltningsbehov,   -­‐ informationsinsatser   med   tydlig   inriktning   mot   att   ge   underlag   för   ändrat   beteende   kan    bidra   till   att   långsiktigt   förbättra   tillståndet   i   miljön.       Vi   rekommenderar   därför   en   fortsatt   finansiering   av   alla   dessa   insatstyper.  Sammanfattningsvis   har   vi   tagit   del   av   många   väl   genomförda   projekt   vars   resultat   förefaller   väl    använda   inom   havs-­‐   och   vattenförvaltningen.   Vi   har   också   tagit   del   av   projekt   som   långt   från    nått   de   mål   som   satts   upp   för   projekten,   ofta   på   grund   av   ogynnsamma   förutsättningar   för    genomförandet.   Otillräckliga   krav   på   projektägare   påverkar   också   möjligheten   att   utvärdera    projekten.   Med   tydligare   mål,   uppföljning   av   projekt,   och   spridning   av   resultat   kan   havs-­‐   och    vattenmiljöanslaget   nyttjas   mer   effektivt.     

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg, 2013. , p. 148
Series
Havs- och vattenmyndighetens rapport ; 2013:17
Keywords [sv]
Lokala vattenvårdprojekt, Lova-bidrag, biologisk mångfald, övergödning, miljöfarliga ämnen, åtgärdsprojekt, rutiner, uppföljning, kvalitetssäkring, samhällsnytta, reduktionsmål för utsläpp, Östersjön
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, National; Coast and Sea, Investigations, analyses and infrastructure; Environmental Objectives, Zero Eutrophication
Identifiers
URN: urn:nbn:se:havochvatten:diva-57ISBN: 978-91-87025-44-0 (print)OAI: oai:DiVA.org:havochvatten-57DiVA, id: diva2:1366596
Available from: 2019-10-30 Created: 2019-10-30 Last updated: 2019-11-04

Open Access in DiVA

fulltext(3354 kB)1 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 3354 kBChecksum SHA-512
29f7e83fba5f94ccced832c52889bd315bca54743aa4eb23372c163b87f3f78c0dcdcd2851001474a94ad0541fc7bccefdd133b6cd56ad3aedd04f1ddefda2b9
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Swedish Institute for the Marine Environment, HMI
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 1 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf