Rapporten beskriver tillkomsten av flera av de järnvägsobjekt och -miljöer – allt från hus till broar och plattformstak – som finns och har funnits längs svenska järnvägar. Den spän¬ner över tiden från 1850-talet och fram till idag; från en mycket differentierad, tidig järnväg via en stark, statligt dominerad mellanperiod, till dagens situation med relativt spritt ägande i järnvägsmiljöerna. Olika skydd av kulturmiljöer som används i Sverige beskrivs. Rapporten ger förslag till en urvalsstrategi som baseras på järnvägssträckornas respektive historiska bakgrunder, men som även ska ställas i förhållande till landet som helhet. Den innehåller en diskussion som efterlyser fördjupade och heltäckande studier av landets järnvägsobjekt för att få en mer rättvisande bild av beståndet. Slutligen ges rekommendationer och förslag till vidare arbete med järnvägens kulturobjekt och kulturfastigheter.