Demokratisk fostran har enda sedan demokratin fick sitt stora genombrott som ledande politiska styre i västvärlden efter andra världskriget. Hur denna fostran ser ut skiljer sig en del från land till land, men gemensamt brukar vara att skola och utbildning har stor betydelse. I Sverige har demokratisk fostran av elever till välfungerande medborgare funnits med som en central del i skolan styrdokument under en längre tid. Inom ramen för den här uppsatsen studeras sex stycken läroplaner från 1955-2011 för att se hur uppdraget kring demokratisk fostran har sett ut och förändrats över åren. Man kan tydligt se att detta har varit en viktig del i alla dessa läroplaner även om betoning och vikt varierat en del. En annan central del för den här studien har varit att studera samhällskunskapens betydelse för den demokratiska fostran av medborgare i den svenska skolan. Genom att studera kursplanerna för samhällskunskap och jämföra dessa mot andra liknande ämnen för att se skillnader och likheter i hur det behandlar ämnet demokrati ska vi kunna se om samhällskunskapen haft en större roll i den demokratiska fostran än de övriga. Även här visar resultatet att det är tydligt att samhällskunskap har en betydande roll att spela när det gäller att föra över våra demokratiska värderingar till kommande generationer.