Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare uppfattar att reformer för att minska deras administrativa uppgifter har slagit igenom i praktiken. Fokus har främst legat på förändringar som rör åtgärdsprogram och skriftliga individuella utvecklingsplaner. I samband med detta har också relationen mellan illegitima och legitima administrativa uppgifter studerats. Undersökningen bygger på intervjuer och do kumentstudier. Kraven på skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurser med betyg försvann 2013, men data indikerar att ett omfattande arbete med att doku-mentera och informera om elevernas kunskapsutveckling kvarstår på de skolor som tagit bort dessa. Lärare anger också att vissa skolor behållit skriftliga omdömen även när kravet inte längre finns. Extra anpassning är en åtgärd som nu skrivs fram när det gäller arbetet med elever som behöver hjälp att nå kunskapskraven, åtgärden är tänkt som en insats som kräver mindre arbete med dokumentation än ett åtgärdsprogram. Det är rimligt att anta att arbetet med åtgärdsprogram har minskat. Men denna minskning beror troligen på att lärarna nu istället arbetar med den mindre reglerade stödinsatsen ”extra anpassning”.  Reformernas inverkan påverkas av kontextuella faktorer som tillgång till tekniska hjälpmedel och förväntningar från vårdnadshavare.Flera delar av det administrativa arbetet ses av lärarna som en legitim del av deras professionella kärna.