Bakgrund: I Sverige har intresset för att investera i hållbara fonder ökat rejält de senaste åren och med detta följer också en stor ökning i utbudet av hållbara fonder. Känt sedan tidigare är också att det råder en definitionsproblematik på ämnet som adderar komplexitet till marknaden, detta då hållbarhet i sig är svårdefinierat. Indikationer visar att det kan råda en skillnad mellan andelen människor som är intresserade av att investera hållbart och de som faktiskt gör det.

Syfte: Syftet med studien är att slå fast huruvida det råder ett attitude-behaviour gap på marknaden för hållbara fonder. Vidare ämnar uppsatsen att uppskatta storleken på fondförmögenheten som finns i svenska hållbara fonder, detta för att få en bättre bild av marknaden och dess omfång. Till sist vill uppsatsförfattarna på villkoret att det råder ett attitude-behaviour gap undersöka de faktorer som kan tänkas föranleda det.

Genomförande: För att kunna genomföra studien och besvara dess frågeställningar har två kvantitativa samt en kvalitativ metod använts. De kvantitativa delarna har genomförts med dels en enkät för att slå fast huruvida det finns ett attitude-behaviour gap samt databaser med fonddata där syftet har varit att slå fast mängden kapital som finns allokerat till svenska hållbara fonder. Den kvalitativa delen har genomförts med hjälp av semistrukturerade-intervjuer med främst privatpersoner men också en expert på området.

Slutsats: Studien har slagit fast att det råder ett attitude-behaviour gap på svenska marknaden för hållbara fonder. Vidare har slutsatsen dragits att det ej går att fastslå mängden kapital placerat i svenska hållbara fonder, detta med motiveringen att definitionsproblematiken och brist på vedertagna tredjepartsmärkningar gör det alltför osäkert. Slutligen har studien kommit fram till en rad olika faktorer som ligger till grund för attitude-behaviour gapet, bland dessa framträder oro kring avkastning, definitionsproblematik, kunskap och information som de mest avgörande.

Background: The interest in sustainable mutual funds and the supply of them has rapidly grown in Sweden during the last years. It is previously known that there is a problem with the definition of what a sustainable mutual fund is, which adds a layer of complexity to the market. Indications shows that there might be a discrepancy between the number of people that are interested in sustainable mutual funds and those who buys them.

Purpose: The aim with this study is to determine whether an attitude-behaviour gap exists on the market for sustainable mutual funds. Furthermore, the study intends to estimate the amount of capital invested in the Swedish market for sustainable funds, that is to broader the perspective of the market and its size. Finally, if there is an existing attitude- behaviour gap, the authors want to examine the factors behind the gap.

Completion: To be able to carry out the study, both quantitative and qualitative methods have been used. The quantitative parts were made with both a survey to determine whether there is an attitude-behaviour gap and data collection concerning the amount of capital allocated to Swedish sustainable mutual funds. The qualitative part has been carried out with the help of semi-structured interviews with mainly private savers but also an expert in the field.

Conclusion: The study has established that there is an attitude-behaviour gap in the Swedish market for sustainable funds. Furthermore, the conclusion has been drawn that it is not possible to determine the amount of capital invested in Swedish sustainable mutual funds, the reason being that the definition problem and the lack of accepted third- party labels make it too uncertain. Finally, the study has come up with several different factors that form the underlying reasons of the attitude behaviour gap, concerns about yield, definition problems, knowledge and information as the most crucial.