I det moderna samhället är vår interaktion med tjänster konstant och erbjuder möjligheter för en rikare vardag. Ett exempel är att statliga myndigheter tillhandahåller sina tjänster digitalt för att förenkla och förbättra samhällsservicen till medborgare. Samtidigt innebär interaktion med digitala tjänster en utmaning för användarna. Dessa utmaningar kan vara orsaken till att användare av Konsumentverkets digitala tjänst Budgetkalkylen uttryckt möjligheter för förbättring. I detta examensarbete används teori inom användarnytta, användbarhet och kognitiv belastning för att undersöka interaktionen mellan användare och Budgetkalkylen. Detta för att bidra med förbättringsförslag för ökad användarnytta, användbarhet samt minimal kognitiv belastning. Teorin beskriver hur den kognitiva belastningen av vårt arbetsminne påverkar användbarheten hos ett system. Användbarheten, som är av vikt då den skapar förutsättningar för bra samspel med en produkt, bildar tillsammans med nyttan produktens användarnytta. Med användarnytta menas att systemet erbjuder de funktioner och information som möjliggör måluppfyllelse för användaren. För att undersöka detta har en kvalitativ undersökning genomförts där intervjuer och användartester använts som insamlingsmetoder. Datainsamlingen utfördes med studenter som inte tidigare använt tjänsten. Resultatet visar att det fanns delar av interaktionen som utgjorde hög kognitiv belastning och minskade systemets användbarhet. Att dela upp uppgifterna och informationen i mindre steg, ge tydliga instruktioner och anpassa designen efter användarens kunskapsnivå anses minska den kognitiva belastningen. Nyttan låg i att skapa en helhetssyn över sin ekonomi, där hälften mer proaktivt ville sätta upp sparmål och den andra hälften ville använda den mer reaktivt. Litteratur som beskriver att kognitiv belastning påverkar användbarheten fick stöd genom denna undersökning. Metoden för att undersöka den kognitiva belastningen för att finna brister i interaktionen fick samtidigt stöd. 

In modern society, our interaction with services is continuous and offers opportunities for a richer everyday life. One example is that state agencies provide their services digitally to simplify and improve community services to citizens. At the same time, interaction with digital services poses a challenge for users. These challenges can be the reason why users of the Swedish Consumer Agency’s service Budgetkalkylen expressed opportunities for improvement. In this thesis, usefulness, usability and cognitive load is used to examine the interaction between users and the service Budgetkalkylen. This is to contribute with proposals for improvement concerning usefulness, usability and cognitive load. The theory describes how the cognitive load on our working memory affects the constituents of the usability of a system. Usability, which is important when interplay with a product is of concern, form together with utility the products usefulness. The usefulness of a system is the reason why a product is used to achieve goals. To investigate this, a study with a qualitative approach has been conducted containing interviews and user testing. The data collection was carried out with students who had no prior experience with the service. The result shows that parts of the interaction that constituted high cognitive load reduced the usability of the service. Splitting up the tasks and information in smaller steps, giving more clear instructions and adapting the instructional design to the users level of knowledge is considered to reduce the cognitive load. The utility was expressed as a means to create a holistic view of their finances. Some wanted more proactivity through being able to set up saving goals and some wanted to use it more reactively. Literature describing that cognitive load affects usability was supported by this study. The method of examining the cognitive load to find definices in the interaction was also supported.