Inslag av elektroniska spelelement inom högre utbildning har under 2000-talet vuxit fram som en effekt av målsättningen att med bibehållen genomströmning möta behovet av flexibelt upplagda utbildningar bland en stor och växande grupp studenter, som dels påbörjar universitetsutbildning med en varierande grad av studievana och studiemotivation, dels alla vuxit upp under den digitala tidsåldern.

Syftet med spelifieringen, som termen lyder, är att med spelliknande inslag under utbildningen hjälpa studenten att internalisera yttre motivatorer för att fullfölja studierna. Litteraturen på området vittnar dock om åtskilliga lösningar som haft en oklar eller utebliven effekt på studieresultaten.

I artikeln redovisas de bedömda effekterna av ett spelinslag, använt under sammanlagt åtta år inom ramen för författarens egen undervisning i historia på grundnivå. Genom att kombinera en traditionell salsskrivning med möjligheten att innan skrivningen erhålla ett begränsat antal poäng från några frivilliga övningar, kallade duggor, har utvecklats en examinationsform kallad hybridexamination. Poängen från duggorna, som ansluter till kursinnehållet med en växande grad av komplexitet, adderas till poängsumman från salsskrivningen.

En undersökning av resultatet från fyra av de tentamenstillfällen inför vilka duggor kunde lämnas in, indikerar att studenter som lämnade in många eller alla duggor, vid tre av tillfällena presterade väsentligt bättre på salsskrivningen än studenter som lämnade in få eller inga duggor, bonuspoängen från duggorna oräknad. Resultatet tolkas som att arbetet med duggorna indirekt ökar förtrogenheten med kursinnehållet i sin helhet. Även om resultatets signifikans inte har fastställts, uppmuntrar det till fortsatt utveckling av konceptet hybridexamination i nya utbildningsmiljöer.