Syftet med studien är att analysera frekvensen av den svenska s-participen i skönlitteraturgenren och att jämföra dess användningar med en lista på kriterier för ”konverbskap”. Definitionen av konverb är baserad på källor som Haspelmath 1995 och Nedjalkov 1990. S-participen studeras för att undersöka hur den har använts de senaste 180 åren, och skönlitteraturgenren valdes då den förväntas ha många s-participer. Eftersom konverb är vanligare i skriftspråk, eller åtminstone används mer varierat där, studeras inte talspråket. En korpusstudie har gjorts som täcker in fem subkorpora av Språkbankens Korp. Resultet filtrerades med hjälp av konverbkriterierna. Efter filtreringen räknades andelen s-participer ut för varje subkorpora och utifrån det drogs slutsatser. Resultatet visar att s-participen tycks ha varit mer vanlig i äldre litteratur, men andelen är ungefär densamma i ”Strindberg”, som täcker åren 1869-1912 och ”Bonnierromaner 1980-81”. Resultaten slogs ihop så att ”Strindberg” hamnade i den äldre tidsperioden och de tre efterkommande subkorpora i den yngre. För övrigt var skillnaden mellan de båda tidsperiodernas antal av s-participen statistiskt signifikant, men antalet funna s-participer behöver inte tyda på en historisk nedgång.

The aim of the study is to analyze the frequency tables of the Swedish s-participle in the literature genre and to compare its uses with a list of criteria of converbhood. The definition of a converb is based on sources such as Haspelmath 1995 and Nedjalkov 1990. The s-participle is studied in order to discover how it has been used throughout the last 180 years, and the literature genre is chosen since it is expected to have a lot of s-participles. The method was as follows: five subcorpora were searched through in Språkbanken’s Korp. The results were filtered using the converb criteria. When the filtering had been done, the ratio of s-participles was to be calculated for each subcorpora and from that, conclusions were to be drawn. The results show that the s-participle seems to have been more common in earlier literature, but the ratio is about the same in ”the August Strindberg” corpus covering the years 1869-1912 and ”Bonnier Novels 1980-81”. Moreover, the difference between the number of s-participles betweens the two periods were statistically significant, but the numbers do not need to amount to a historical decline in s-participles.