Studiens syfte var att undersöka den fysiska miljöns förutsättningar för den fria lekens betydelse i förskolan. Det är en kvalitativ studie med inspiration från fenomenografin där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Sex förskollärare i sex olika förskolor på fyra olika orter intervjuades, alla hade en viss arbetslivserfarenhet inom förskolan. Resultatet visar att pedagogerna organiserar miljön så att den ska erbjuda många sorters lekar samt att de regelbundet ändrar miljön. Huruvida barnen har fri tillgång till material och rum styrs av den fysiska miljön samt organisering av tiden. Pedagogerna i studien anser att det bör finnas en mångfald av material där barnen kan välja efter eget intresse, men samtidigt uppger pedagogerna att allt material inte alltid är tillgängligt för barnen. Studien visar också att barnen gärna leker både i närheten av vuxna i förskolans centrum och i rum som barnen själva har skapat där pedagoger inte kan styra och ha kontroll. Samtliga pedagoger i studien uppfattar den fria leken som lek initierad av barnen själva vilket är i enlighet med vad tidigare forskning i bakgrunden säger. Lekar som ses som mindre lämpliga, såsom springlekar och krigslekar regleras av pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogers planering av den fysiska miljön har stor betydelse för barns fria lek och att miljön kan utgöra både möjligheter och begränsningar samt påverka vad barnen leker. Det går även att utläsa att den fria leken inte alltid är så fri som den kan verka.