Världen står idag inför stora problem med klimatförändringar och global uppvärmning. I Parisavtalet kom världens länder fram till att ökningen av jordens medeltemperatur måste begränsas. Det gör att alla behöver bidra till en minskad klimatpåverkan. Bostads- och servicesektorn stod 2016 för 39 % av Sveriges energiförbrukning. Därför måste högre krav ställas på energiförbrukningen vid nyproduktion av byggnader. Studien undersöker bland annat en frågeställning om hur väl en referensbyggnad uppfyller miljöcertifieringen Miljöbyggnad 2.0. Även skillnaden i produktionskostnad samt livscykelkostnad mellan Boverkets byggregler och referensbyggnaden finns med som frågeställningar. Detta för att undersöka om det är ekonomiskt hållbart att dimensionera en byggnad utefter högre energikrav än de som ställs i Boverkets byggregler. Den referensbyggnad som använts är Vreta Kluster, Hus 1, i Linköpings kommun. För att undersöka hur väl Miljöbyggnad 2.0 uppnås, studeras de krav som ställs för certifieringen. Detta med stöd från förfrågningsunderlag och bygghandlingar för referensbyggnaden. De andra frågeställningarna besvaras genom att skapa två modeller som jämförs med varandra. Den ena modellen utformas utefter referensbyggnaden och den andra modellen motsvarar byggnaden om den endast byggts enligt Boverkets byggregler. Studien visar att referensbyggnaden högst kan uppnå slutbetyget Brons, enligt Miljöbyggnad 2.0. Studien har även kommit fram till att produktionskostnaden blev ca 336 000 kronor dyrare för referensbyggnaden, i jämförelse med en modell enligt Boverkets byggregler. Däremot visar resultatet av livscykelkostnaden att det blir ca 384 000 kronor billigare med referensbyggnaden över 50 år. Detta till följd av lägre energiförbrukning. Studien kom fram till slutsatsen att det är ekonomiskt hållbart för fastighetsägare att bygga mer energieffektivt än kraven som ställs i Boverkets byggregler.