Den här kartläggningen undersöker verksamheten i folkbibliotek i glesbygdsmiljöer i förhållande till utpekade verksamhetsområden och målgrupper i bibliotekslagen. Syftet är att se om det finns några områden i bibliotekslagen som är svåra att leva upp till och i så fall varför. Undersökningen genomförs med fokus på de prioritetsområden i bibliotekslagen som tydligast relaterar till folkbibliotekens verksamhet; läsfrämjande, tillgänglighet, prioriterade grupper, kvalitet och allsidighet i mediebeståndet, digital delaktighet samt samverkan mellan olika delar av bibliotekssektorn.

Kartläggningen består av två delar:

1. En kunskapsöversikt, där svensk och internationell biblioteks-och informationsvetenskaplig forskning med fokus på glesbygdsrelevanta biblioteksfrågor diskuteras. Avsnittet rymmer också kommentarer till ett antal nyligen genomförda svenska utredningar ur ett glesbygdsperspektiv.
2. En empirisk studie, där bibliotekarier och biblioteksassistenter deltagit i intervjuer och gruppdiskussioner om bibliotekslagens prioritetsområden i workshopform. Sammanlagt har 47 bibliotekarier och biblioteksassistenter från 34 kommuner i fyra regioner deltagit. Detta har kompletterats med 10 intervjuer med representanter för ytterligare kommunbibliotek, de samiska biblioteken och fyra regionbibliotek.

Resultatet visar att förutsättningarna för folkbiblioteken i glesbygdskommuner varierar. Påtagligt är att laguppfyllelse sker trots ofta mycket små och ansträngda resurser. Detta påverkar möjligheten att bygga verksamheter utöver det som krävs för att enbart hålla biblioteken öppna. Särskilt hårt drabbat är läsfrämjandearbetet, arbetet med de nationella minoriteterna och urfolket samer samt frågor som rör digital delaktighet och digitalisering. Glesbygdsbibliotekens arbete beskrivs regelmässigt i undersökningen som utpräglat socialt, både i meningen att till exempel läsfrämjandearbetet i hög grad bygger på en upparbetad närhet mellan bibliotekarier och användare och att glesbygdens folkbibliotekarier idag får ta en mängd arbetsuppgifter som kommer sig av att det offentliga samhället på många platser dragit sig tillbaka helt. Detta påverkar både bibliotekens identitet och legitimitet.

Kartläggningen pekar på ett brett behov av långsiktiga statliga stimulansmedel i linje med Stärkta bibliotek, ett behov av en tydligare, mer transparent, nationell samordning av digitala medieresurser samt ökade initiativ för att tillgodose de kompetensbehov som finns och som i glesbygdsbiblioteken är mycket svåra att tillgodose.