The purpose of this thesis is to analyse how bank branch closure has affected the formation of new firms and to explore the varying local relationships between the accessibility of bank branches and new firm formation in 290 Swedish municipalities. In the first paper, the effect of bank branch closure is examined through spatial econometric analysis, in particular, the fixed effects and the random effects spatial panel models. The findings of the first paper show that an increase in the weighted distance to the nearest bank branches due to bank branch closure negatively affects new firm formation, based on the random effects spatial panel model. The analysis also shows that spatial effects should be included in the analysis due to spill-over effects from neighbouring municipalities. In the second paper, the varying relationships between new firm formation and its determinants in 290 Swedish municipalities are examined through Geographically weighted regression (GWR). Mostly positive relationships with new firm formation are shown for firm density, human capital level, industry diversification level and percentage of immigrants living in the area. In contrast, mostly negative relationships are shown for weighted mean distance to the nearest bank branches, establishment size, unemployment rate, industry specialization. Spatially constrained multivariate clustering is also applied to group municipalities with similar conditions. Patterns in the industry composition and the location attributes are analysed for each cluster.

Syftet med denna avhandling är att analysera hur nedläggningen av bankkontorpåverkar frekvensen av nystartade företag och undersöker sambandet mellannystartsfrekvens och avståndet till närmaste bankkontor i Sveriges 290 kommuner.I avhandlingens första artikel studeras effekten av kontorsnedläggelse genom enrumslig ekonometrisk analys och rumsliga panel modeller. Resultaten visar att enökning av avståndet till närmaste bankkontor har en negativ påverkan pånyföretagandet. Vidare ger analysen vid handen att spatiala effekter bör inkluderasi analysen då det förekommer spill-over effekter från närliggande kommuner. Iavhandlingens andra artikel undersöks hur frekvensen av nystartade företag iSveriges 290 kommuner påverkas av ett antal olika faktorer, med hjälp av engeografiskt viktad regressionsmodell. Analysen visar att antalet befintliga företag,humankapital, näringslivets diversifiering, samt andelen invandrare, har ett positivtsamband med nystartsfrekvensen. Däremot finns det ett negativt samband mellannystartsfrekvens och avståndet till närmaste bankkontor, storleken bland debefintliga företagen, arbetslöshet och näringslivets specialisering. En multivariatklusteranalys har också genomförts där kommunerna fördelats över kluster medliknande egenskaper, där de ingående kommunerna har liknande förutsättningaroch strukturer.

The overall objective of this thesis is to develop a better understanding of the impact of accessibility to bank branches on new firm formation and on the capital structure of small and medium-sized enterprises (SMEs) in Sweden. In this thesis, the accessibility to bank branches is measured by two proxies that are weighted by two different types of population—the labour population and the firm population. By weighing the distance by the population, the accessibility to bank branch measures account for the distribution of the population within the municipality. Furthermore, spatial effects are included in the models in Chapters 2, 3, and 4 to account for the possibility that entrepreneurs in a municipality may travel to obtain financial services from the banks in neighbouring municipalities. The analysis in Chapter 2 provides no evidence that the relationship between the distance to banks and new firm formation varies spatially. This means that the accessibility to bank branches has a negative association with new firm formation, regardless of the location. The findings in Chapter 3 show that an increase in the weighted mean distance to the nearest bank branches negatively affects new firm formation. The findings in Chapter 4 also show that the effects of the accessibility to the bank branches’ proxy weighted by the labour population have a negative effect on new firm formation in the ‘education, health, and others’ industry, while the effects of the accessibility to bank branches’ proxy weighted by the firm population have a negative effect on new firm formation in capital- intensive industries, such as manufacturing, transport and communications, and education, health, and others industries. The final chapter focuses on the impact of the accessibility to bank branches on the capital structure of SMEs. The findings show that an increase in the distance to the bank branch has a significant negative impact on the total and short-term leverage of SMEs. Overall, the results of this thesis are relevant to various stakeholders, such as policy-makers, in making finance more accessible to current and prospective entrepreneurs. For example, the lack of accessibility to government loans and grants, especially in rural regions, is making some regions vulnerable to becoming bank deserts. The existing infrastructures in a municipality, such as the supermarket, can also help to take over some services the closed bank branches previously provided, such as cash deposits and short-term loans. 

Syftet med denna avhandling är att skapa en bättre förståelse för effekterna av den förändrade tillgängligheten till bankkontor på frekvensen av nystartade företag och kapitalstrukturen i små och medelstora företag i Sverige. I denna avhandling mäts tillgängligheten till bankkontor med två variabler som viktas av två olika typer av populationer—arbetskraftsbefolkning respektive populationen av företag. Genom att vikta avståndet med befolkningen tas hänsyn till tillgängligheten till bankkontor för befolkningens fördelning inom kommunen. Dessutom ingår rumsliga effekter i modellerna i kapitel 2, 3 och 4 för att analysera möjligheten att företagare i en kommun kan resa för att få tillgång till finansiella tjänster från banker i grannkommuner. Analysen i kapitel 2 ger inga bevis för att sambandet mellan avståndet till banker och frekvensen av nystartade företag är rumsligt varierande, vilket innebär att tillgängligheten till bankkontor har ett negativt samband med nystartsfrekvensen, oavsett lokalisering. Resultaten i kapitel 3 tyder på att en ökning av det vägda medelavståndet till närmaste bankkontor påverkar nystartsfrekvensen negativt. Vidare visar resultaten i kapitel 4 också på att effekterna av tillgängligheten till bankkontoren viktad av arbetskraftsbefolkningen har en negativ påverkan på nystartsfrekvensen av företag inom sektorn 'utbildning och hälsa', medan effekterna av tillgängligheten till bankkontorens viktad av populationen av företag har en negativ påverkan på nystartsfrekvensen inom kapitalintensiva sektorer såsom tillverkningssektorn, transporter och kommunikationer, samt utbildning och hälsa. Det sista kapitlet fokuserar på hur tillgängligheten till bankkontor påverkar små och medelstora företags kapitalstruktur. Resultaten visar att en ökning av avståndet till bankkontoren har en signifikant negativ inverkan på de små och medelstora företagens totala och kortsiktiga skuldsättning. Resultatet av denna avhandling är relevant för olika intressenter som politiska beslutsfattare när det gäller att göra finansiering mer tillgänglig för nuvarande och blivande entreprenörer. Till exempel genom statliga lån, garantier och bidrag, särskilt i landsbygden som är sårbara för en minskad banknärvaro. Den befintliga infrastrukturen i kommunen som exempelvis livsmedelshandeln kan också hjälpa till att ta över vissa tjänster som det stängda bankkontoret brukade tillhandahålla så som kontantinsättning och kortfristiga lån.