Loggboken har en etablerad tradition inom grundskoleundervisningen i Sverige där den används på många olika sätt och med olika syften. Litteraturen betonar vikten av att välja den loggboksform som främjar de önskade syftena för undervisningen. Forskningen om loggböckernas utformning och användning inom slöjdundervisningen är dock begränsad. Syftet med detta arbete är att bilda kunskap om slöjdlärares användning av loggboken som en undervisningsmetod för elever i grundskolans slöjdundervisning.

För att besvara studiens frågeställningar har en enkätundersökning gjorts där 101 frivilliga enkätsvar samlats in digitalt från slöjdlärare med olika materialinriktning och stadieindelning. På grund av det begränsade urvalet kunde inte enkätundersökningens resultat generaliseras. Undersökningen visar dock hur loggböcker används och kan användas inom slöjdpraxis. Respondenternas uppfattningar om loggboksarbetets för- och nackdelar har kartlagts. Skillnader gällande loggbokens former och användning utifrån stadieindelning respektive materialinriktning har påvisats. Betydelsen av att anpassa arbetssättet med loggböcker till olika gruppers och enskilda elevers förutsättningar har betonats. Förslag på olika metoder för att rationalisera lärarnas loggbokskommentarer har beskrivits och diskuterats. Resultatet visar att det inte finns någon enhetlig metod som kan tillämpas oberoende av olika påverkansfaktorer för undervisningen. Loggboksarbetet behöver snarare utformas med tanke på dess syfte och med hänsyn till arbetets förutsättningar. Undersökningen visar vidare att det formativa arbetssättet med loggböcker kan effektiviseras och inte bör vara ett alltför betungande krav.

Vidare forskning behövs för att nyansera bilden av slöjdloggböckers användning och för att få ytterligare förståelse för hur metoden kan nyttjas på bästa sätt.