I den här avhandlingen undersöks den svenska folkhögskolans engagemang i global (o)rättvisa, dess uppkomst och nutida verksamheter, med fokus på transnationella kurser i global utveckling. Studien behandlar sociala, politiska och historiska aspekter av engagemanget, med folkhögskolan som utbildningsinstitution i centrum. De teoretiska perspektiven är inspirerade av kritisk diskursanalys, postkolonial och feministisk teori samt kultursociologi. Resultaten visar hur utvecklingsfrågor sedan femtiotalet har vuxit fram som ett viktigt bildningsområde som införlivats i folkhögskolans institutionella identitet, samt hur detta bildningsområde har förhandlats och förändrats över tid. Genomgående präglas det transnationella engagemanget av en tilltagande reflexivitet kring att vara både inbegripen i, och aktivt emot, en orättvis världsordning, som i sin tur villkorar vad som blir (o)möjligt att göra i de folkbildande praktikerna. Avhandlingen gör gällande att det inte finns en berättelse om folkhögskolans engagemang för global rättvisa. Tvärtom är det flera berättelser, som uttrycks olika beroende på hur, när och var kampen för global rättvisa utförs. Att vara både ”i och emot”, innebär här både ett reproducerande av rådande maktförhållanden, men också omförhandlande, navigerande och avlärande av hegemonisk kunskap. I linje med detta förändras också folkhögskolan som institution, i takt med sin tid. 

This thesis explores the Swedish folk high schools’ (FHS) engagement with global (in)justice, its emergence and contemporary practices, with a focus on transnational courses in global development. The study addresses social, political and historical aspects of this engagement, concentrating on the FHS as an educational institution. The theoretical perspectives are inspired by critical discourse analysis, postcolonial and feminist theory and cultural sociology. The results show how development issues have emerged, since the 1950s, as an important educational area that has become incorporated into the institutional identity of the FHS, and how this educational area has been negotiated and changed over time. Overall, this transnational engagement is characterized by a growing reflexivity of being both involved in, and actively opposing, an unfair world order, which in turn conditions what becomes (im)possible to accomplish through educational practices. The thesis concludes that there is no single story about FHS engagement for global justice. On the contrary, the stories are diverse, and are expressed differently depending on when, how and where the struggle for global justice is performed. Being both "in and against" here involves the reproduction of existing power relations, as well as renegotiating, navigating and unlearning of hegemonic knowledge. In line with this, the FHS is also changing as an institution, in step with its time