I studien undersöks citatteckenbruk i Polisens förundersök­ningar och socialtjänstens barnavårdsut­redningar. Syftet är att belysa citatteckens funktion och möjliga tolkningar av texterna till följd av citatteckenbruket, som studeras i diskurspresentationstyperna: direkt och indirekt anföring samt narration. Utgångspunkten för studien är att citattecken är en betydelseskapande resurs och att bruket spelar roll för texters funktionalitet i de verksamheter som texterna ingår i. Ett annat syfte är att bidra till terminologiutveckling inom forskningsfältet. Materialet består av 20 utredningstexter. En relevant del i dessa texter är återgivning av information som inhämtats vid samtal och intervjuer, och texterna representerar därmed en diskurs som rör sig i gränslandet mellan talat och skrivet språk. Studiens resultat tolkas med hjälp av begrepp som intertextualitet och rekontextualisering. Av analyserna framgår att citatteckens primära funktion kan kopplas till en återberättande aktivitet, men i framför allt barnavårdsutred­ningar­na är användningen av citattecken heterogen, och den typografiska resursens funktioner framstår som oklara. Ett annat resultat är att 50 procent av allt citattecken­bruk i texterna är okonven­tionellt och finns inte be­skrivet i skrivhandled­ningar. Genom resultatet aktualiseras behovet av en begreppsapparat som på ett adekvat sätt kan användas för att förstå och beskriva citattecken som en betydelseskapande resurs. Citattecken studeras främst i den litterära stilistiken, men denna studie visar att citattecken som textuell och betydelse­ska­pan­de resurs även är ett relevant forskningsområde inom sakprosa­inriktad forskning.

The study examines the use of quotation marks in investigations by the police and the social services’ child care. The purpose is to illustrate the function of the quotation marks and possible interpretations of the texts in the light of the quotation marks. This is studied in the different types of discourse presentation: direct and indirect speech and narration. The starting point for the study is that quotation marks are a meaning-making resource, and that their usage plays a role in the functionality of texts in the contexts where they are used. Another purpose is to contribute to terminology development within the research field. The material consists of 20 investigative texts. A relevant purpose of these texts is to convey information obtained during conversations and interviews, and the texts thus represent a discourse that exists in the borderland between spoken and written language. The results of the study are interpreted with the help of concepts such as intertextuality and recontextualization. The analyses show that the primary function of quotation marks can be linked to the activity of retelling, but in the child care investigations in particular, the use of quotation marks is heterogeneous, and the functions of this typographical resource appear to be unclear. Another finding is that 50 percent of all quotation marks in the texts are unconventional and are not described in writing guidelines. This finding highlights the need for a conceptual apparatus which is appropriate for understanding and describing quotation marks as a meaning-making resource. Quotation marks are studied primarily in literary stylistics, but this study shows that quotation marks as a textual and meaning-making resource are also a relevant topic in research on non-fiction prose.