Children’s literature is one of many important influences of childhood socialization and teaches children about contemporary society. Therefore, it is important to understand what messages children’s literature convey. In this thesis, I analyze four contemporary, Swedish graphic novels, aimed at children between the ages of six and nine years old. My research questions are: how do the studied books portray children and childhood? And how do the books portray the intersectional positions of girlhood and boyhood?

To gather and analyze my data, I used close reading and thematic analysis. This process resulted in three themes, which I call: ‘a child in need of protection or the competent child’, ‘the gender-neutral superhero or the gendered superhero’ and ‘constructing girlhood and boyhood’. The results show that the books depict children in two ways; either as dependent and vulnerable or as competent agents. This relates to traditional, developmental understandings of children as well as understandings of children as formulated by the new paradigm for the study of childhood. Moreover, the results problematize the role of the superhero, specifically the ways in which the books explicitly gender the superhero in the text and portrays what could either be interpreted as a gender-neutral or an implicitly masculine superhero in the illustrations. Finally, the results indicate that the books depict girlhood and boyhood as contrasting identities.

In conclusion, the authors of the books seem interested in challenging conventional norms regarding children and childhood, in line with a larger trend among Swedish children’s literature. At the same time, the books also convey traditional norms regarding both girlhood and boyhood, such as by the clear markers of age and gender in the illustrations.

Barnlitteratur är en av många viktiga influenser på barndomssocialisation och lär barn om det samtida samhället. Därför är det viktigt att förstå vilka budskap som barnlitteratur förmedlar. I denna uppsats analyserar jag fyra samtida svenska grafiska noveller riktade till barn mellan sex och nio år. Mina frågeställningar är: hur skildrar de studerade böckerna barn och barndom? Och hur skildrar böckerna de intersektionella positionerna flickskap och pojkskap?

För att samla in och analysera min data har jag använt mig av närläsning och tematisk analys. Denna process resulterade i tre teman som jag kallar: ’ett barn i behov av skydd eller det kompetenta barnet’, ’den genusneutrala superhjälten eller den könade hjälten’ och ’att konstruera flickskap och pojkskap’. Resultaten visar att böckerna skildrar barn på två sätt: antingen som utsatta och i beroendeställning eller som kompetenta agenter. Dessa relaterar till traditionella, utvecklingsmässiga förståelser av barn liksom förståelser av barn så som de formulerats av det nya paradigmet för studiet av barndom. Dessutom problematiserar resultaten superhjälterollen, specifikt det sätt på vilket böckerna explicit könar superhjälten i text och porträtterar vad som antingen kan tolkas som en genusneutral eller en implicit maskulin superhjälte i illustrationerna. Till sist så indikerar resultaten att böckerna skildrar flickskap och pojkskap som kontrasterande identiteter.

Sammanfattningsvis så verkar författarna av böckerna intresserade av att utmana konventionella normer rörande barn och barndom, i linje med en större trend bland svenska barnböcker. Samtidigt så skildrar böckerna också traditionella normer gällande både flickskap och pojkskap, så som genom de tydliga markörerna för ålder och genus i illustrationerna.