Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad förskollärare anser vara viktigt i arbetet med barn i behov av särskilt stöd gällande deras egna förhållningssätt och planeringen av en inkluderande verksamhet. Vi har valt att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv som fokuserar på lärande i samspel, kommunikation och att barnen är kompetenta individer. Kvalitativa intervjuer med två förskollärare genomfördes och bearbetades i tre steg: sortering, reducering och argumentation. Resultatet blev att förhållningssätt, samverkan, organisation, metoder och reflektion är viktiga aspekter gällande inkluderingen av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Diskussioner gällande vad begreppen inkludering och delaktighet innebär, har förts mellan oss studenter och även med förskollärarna i intervjuerna. De slutsatser som vi kunnat dra är att det specialpedagogiska arbetet är en viktig del av förskolans verksamhet och ska anpassas efter de individer som är i behov av detta arbetssätt. Samtidigt måste förskollärare ha i åtanke att specialpedagogik är ett arbetssätt som gynnar alla barn som vistas i förskolan. Med denna studie hoppas vi kunna belysa hur viktig specialpedagogiken är för en inkluderande förskola.