Forskningen visar att flickor är en grupp elever som upplever en stor oro inför idrottslektionerna i skolan. De erfarar ett dilemma kring sitt eget kroppsidentitetsskapande och hur det krockar med idrottsdiskursen som finns. Syftet med litteraturstudien är att analysera och systematisera tidigare vetenskaplig litteratur kring flickors erfarenheter och upplevelser av sina kroppar i samband med idrottsundervisningen. Vi har valt att utgå ifrån tre forskningsfrågor i vår studie: 1) Vilka positiva erfarenheter upplever flickor i idrottsundervisningen och vad är det som genererar dessa positiva upplevelser? 2) Vilka negativa erfarenheter och problem upplever flickor att det finns i idrottsundervisningen och vad är det som genererar dessa negativa upplevelser? 3) Vilka bakomliggande samhällsfaktorer har identifierats som kan förklara flickornas erfarenheter och upplevelser? För att besvara dessa frågor har vi valt ut 20 vetenskapliga artiklar inom området. Dessa har valts ut genom databassökning och manuell sökning. Artiklarna valdes ut efter väl valda inklusions- och exklusionskriterier. I dataanalysen sammanfattades varje vetenskaplig artikel i en artikelmatris (se bilaga, C). Därefter kategoriserades artiklarnas olika huvudfynd utifrån de ställda forskningsfrågorna. Vårt resultat visar att flickor som är fysiskt aktiva på fritiden upplever bättre självförtroende och kroppsuppfattning vilket leder till positiva erfarenheter i idrottsundervisningen. Dock visar resultatet på att de negativa erfarenheterna dominerar flickors upplevelser av sina kroppar i idrottsundervisningen. Huvudfynden som identifierades vara negativa är 1) den socialtkonstruerade idealkroppen och 2) kroppen som en display i relation till omgivningen. Slutligen visar resultatet också att det finns tre samhällsfaktorer som förklarar flickors erfarenheter i idrottsundervisningen. Dessa är: 1) sociala samhället och hur det är konstruerat, 2) media som en arena och 3) den maskulina diskursen. Vår slutsats är att flickor upplever ett dilemma gällande deltagande på idrottsundervisningen. Flickorna upplever att de antingen kan delta och då framstå som maskulina och muskulösa eller anpassa sitt deltagande och framstå som feminina och heterosexuellt önskvärda. Det sistnämnda alternativet är det som flickor oftast strävar efter att uppnå.